Kommande böcker: Oktober 2017

Vet ni vad jag insåg när jag kammade igenom internet för att hitta oktobers guldkorn när det gäller kommande böcker? Att typ alla böcker verkar ha släppts i september. Vilken bokmånad jag missade. Förlagen lämnade inte mycket över för lilla oktober. Faktum är att jag knappt hittat några böcker alls. Tre riktigt lovande böcker lyckades jag gräva fram, men annars verkade det faktiskt ganska tomt, åtminstone gällande svenska böcker. När jag grävde lite till på goodreads lyckades jag hitta ett par riktigt intressanta böcker på engelska som släpps också, så inkluderar dem med i slutet av inlägget. Som vanligt, har jag missat någon bok tipsa mig jättegärna om den i kommentarerna!

Kommande böcker på svenska:

5 oktober: Equilibrium av Anna Jakobsson Lund

Den korta handlingen som går att läsa på förlagets hemsida om Equilibrium säger inte supermycket om boken: ”Equilibrium är berättelsen om Ari, som tvingas fly till rövarstaden Porto du Luando och söka skydd bland smugglare, nickelskojare och illusionister. Det är en roman om identitet och kön, vänskap och magi.” Men, det är å andan mer än nog för att göra mig riktigt nyfiken. Det faktum att att Anna Jakobsson Lund är hyllad i hela bokbloggs-världen för sin tidigare trilogi Systemet, gör mig inte direkt mindre intresserad. Ser fram emot att läsa denna!
Utges av Annorlunda förlag. 

12 oktober: Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman

Den här boken verkar otroligt intressant och vacker, bara titeln i sig är tillräckligt för att fånga mig. Är så otroligt taggad på att läsa den, verkar verkligen superbra! Boken handlar om Ingrid vars mamma är operasångare, och tillsammans har de spenderat Ingrids barndom med att resa runt i Europa. Allt detta förändras dock snabbt när hennes mammas stämband förstörs och de slår sig ner i Kanada för att leva ett normalt liv. Men Ingrid saknar det som brukade vara och hennes längtan tillbaka till musiken får henne att bestämma sig för att plugga musik i London. För att bevisa för hennes mamma att hon är redo att flytta ditt på egen hand hamnar hon på ett överlevnadsläger i Kanadas vildmark. Ingrid förstår dock snabbt att allt inte riktigt är som det verkar.
Utges av Lavender Lit.

20 oktober: Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

Förra året lyssnade jag på Saras podd, De dödas röster, och alltså fy fasen vad bra den var. Har varit på jakt efter något liknande ända sedan dess och nu släpper Sara alltså en ungdomsbok som verkar ha samma ruggiga och övernaturliga vibe över sig? Ehm, SÅLD. Dessutom utspelar den sig i Stockholm, vilket är ännu ett stort plus. Tänker definitivt läsa denna, ingen fråga om saken. Historien utspelar sig (inte föga förvånande) på Norra Latins gymnasium. Boken cirklar kring två elever som pluggar teater, och någonting mystiskt som verkar ske på skolan. Den gamla byggnaden döljer många hemligheter och vem vet vad som gömmer sig i skuggorna?
Utges av rabén&sjögren. 

Kommande böcker på engelska: 

1 oktober: Turtles All the Way Down av John Green

Äntligen, efter fem år, får vi slutligen en ny bok av John Green. Som vi alla har väntat efter The Fault in Our Stars. Spelar ingen roll vad den handlar om, tänker läsa den oavsett, vilket kanske är bra, för ärligt var Goodreads beskrivningen lite för diffus för att jag riktigt ska greppa handlingen. Men, att det finns någon form av gripande historia som involverar kärlek, vänskap och självinsikt är nog för att jag ska vara såld. Och att det är John Green, såklart. 

10 oktober: All the Crooked Saints av Maggie Stiefvater 

Titeln: Fantastiskt. Citatet som dyker upp högst upp när man klickar in på beskrivningen av boken på Goodreads: Ännu bättre. ”Here is a thing everyone wants: A miracle. Here is a thing everyone fears: What it takes to get one.” Jag måste läsa den här boken, jag bara måste. Inte för att jag fullt förstår vad den handlar om, något om en mystisk stad, tre kusiner och förmågan att kunna skapa mirakel? Spännande verkar den hur som helst!

Vilka böcker ser ni mest fram emot i oktober? Dela med er i kommentarerna!

Puss på er!

Karaktärer som handskas med psykisk ohälsa

Tjenare allesammans. Idag är det tisdag, så jag tänkte köra en Top Ten Tuesday, och veckans tema är att lista en bunt karaktärer efter ett specifikt tema och jag valde temat psykisk ohälsa eftersom jag tycker det är ett så himla viktigt att prata om. Så här kommer några olika karaktärer jag stött på i litteratur som antingen själva lider av psykisk ohälsa eller har någon närstående som gör det och på så sätt kommer i kontakt med det. 

Finch och Violet från Som stjärnor i natten: Finch lider av bipolär sjukdom, och Violet handskas med bland annat hennes systers död och tankar om självmord. Bokens ger dels en gripande skildring av hur det är att leva med bipolär sjukdom, men också om hur det är att leva i en familj som inte ens märker att man är sjuk, och i en familj där en medlem saknas. Och om att mitt i allt detta mörka hitta någon som bryr sig.

Cath från Fangirl: Cath handskas en hel del med ångest, framförallt social ångest, och i Fangirl får vi följa henne när hon börjar College. Cath tvingas ta ett stort steg ur sin comfort-zone och genkänningsfaktorn är hög för alla som har det svårt i nya sociala situationer. På det har Cath dessutom en pappa som lider av bipolär sjukdom vilket inte gör det hela lättare. Detta gör att även om det kanske inte är där bokens fokus ligger, tar den även upp hur det kan vara att ha en förälder som lider av psykisk ohälsa.

Audrey från Var är Audrey? Audrey lider av social ångest som väldigt länge har definierat hennes liv. Hon har svårt att göra mycket av det andra ungdomar gör i och med att hon knappt kan lämna sitt eget hus. Men under historiens gång får vi se Audrey utvecklas och hitta nya sätt att kämpa mot sin sjukdom. Dessutom bjuder boken på en hel del humor som lättar upp detta ämne som annars skulle kunna vara ganska tungt att läsa om. 

Matilda från Allt som blir kvar: Jag visste inte om jag skulle ta med den här boken på den här listan eller inte, för jag kan inte riktigt sätta någon ”diagnos” på Matilda - hon har ju bara fått hjärtat krossat. Å andra sidan, alla som läst boken förstår nog att Matilda inte mår så bra. Hon och hennes tidigare kille har gjort slut och det gör ont, ont, ont. Hon blir ganska destruktiv i sina försök att dämpa smärtan med festande, alkohol och droger, men inget hjälper. Hela boken är väldigt mörk, och jag känner mest att även om boken kanske inte direkt handlar om en psykisk sjukdom handlar den om att inte må bra, och är inte det i grund och botten vad psykisk ohälsa också handlar om?

Cody från Jag var här: I den här boken är det inte huvudpersonen själv som lider av psykisk ohälsa, utan det är hennes bästa vän som tagit livet av sig. I boken får man följa Cody när hon försöker ta reda på vad som låg bakom vännens beslut och vad som kan driva någon till en sådan handling. Om ensamheten som blir kvar och jakten efter svar.

Alla de fem huvudkaraktärerna från Djupa Ro: Tove, Paula, Ludde och David har mist den femte medlemmen i deras kompisgäng - Jonte. Han hittades livlös på en badplats, och vännerna återvänder till sin hemstad för att gå på begravningen. Så vacker berättelse om att mista någon och försöka gå vidare. Om tomrummet när fem blir fyra och om att inte förstå varför. Om ensamheten, förvirringen och smärtan döden lämnar efter sig.

Feyre från A Court of Mist and Fury: Till skillnad från större delen av böckerna på den här listan handlar A Court of Mist and Fury inte om psykisk ohälsa, men huvudkaraktären Feyre lider av PTSD. Det är kanske inte bokens fokus, men tycker ändå det är bra att psykisk ohälsa vävs in i historier (speciellt fantasy) och bara får vara där vid sidan om för att påminna oss om att det inte är ovanligt att folk lider av olika typer av psykiska problem, men också att det inte är allt som definierar dem.

Så, det där var min lista! Har ni själva läst om några karaktärer nyligen som handskas med psykisk ohälsa? I sådana fall, berätta gärna om dem i kommentarerna!

Midnattskronan av Sarah J. Maas

Titel: Midnattskronan
Originalets titel: Crown of Midnight
Författare: Sarah J. Maas
Antal sidor: 415
Serie: Glastronen #2
Förlag: Modernista
Du kan läsa mer om boken / köpa den här: Adlibris, Bokus eller CDON

”Hon hade lärt sig de enda färdigheter som skulle kunna skydda henne. För att undgå döden hade hon blivit döden.”

Handling (tagen från Goodreads): Artonåriga Celaena Sardothien är skarp, modig och vacker. En fulländad förförerska och den bästa lönnmördare hennes värld någonsin skådat. Men även om hon vunnit kungens lönnmördartävling och därmed blivit hans kämpe, har hon varken friheten att fatta sina egna beslut eller att följa sitt hjärta.

Endoviers hemska saltgruvor, där hon hölls som slavarbetare före tävlingen, var ingenting för henne jämfört med hur det är att leva bunden till sin värsta fiende - en kung vars styre är så ondskefullt att det tycks omöjligt att utmana.

Celaena ställs inför hopplösa val. Ska hon utföra kallblodiga mord för mannen hon hatar? Eller riskera att skicka dem hon älskar i döden? Hon måste välja vad hon ska slåss för: sin överlevnad, sin kärlek eller rikets framtid. För en lönnmördare kan inte få allt. Och om hon ändå försöker riskerar hon att gå under.

Omdöme: Låt mig börja med att säga det här: Detta kommer mest troligen inte vara en så objektiv recension. Midnattskronan är en bok som jag läste i min största lässvacka ca någonsin, så att jag exempelvis hade väldigt svårt att komma in i den handlar troligtvis betydligt mycket mer om mig än om boken i sig. Den första halvan fann jag inte överdrivet intressant, men nu i efterhand kan jag inte avgöra om det berodde på att början av boken var tråkig eller på att jag hade svårt att fokusera nog för att uppslukas av den.

Vad jag dock kan säga är att när jag ser tillbaka på Midnattskronan i sin helhet så tycker jag om den. Boken är väl uppbyggd med ett flertal intressanta twister. Historien var väldigt oväntad, och den tog många oanade svängar. Mot slutet av boken flög sidorna förbi för att det var så mycket som hände, för att det hela var så spännande, och för att jag inte kunde vänta på att få ta reda på vart det hela skulle leda.

Nu, efter att ha läst Midnattskronan har jag en större förståelse över varför denna serie har blivit så hypad världen över. På något sätt känns den annorlunda. Kanske för att den har en orädd karaktär i ledningen som inte låter sig stoppad av något, ett mystiskt fantasy-element som vi får undersöka tillsammans med karaktärerna och en komplex historia som är lika delar spännande och fascinerande. Medan Celaena förföljer folk i staden, undersöker hemliga gångar under biblioteket och löser uråldriga gåtor fortsätter jag vända blad i någon slags skräckblandad-förtjusning, trollbunden av alla mysterium som tycks lura i slottet.

Om ni läst min recension av Glastronen vet ni att jag inte direkt var den bokens största fan. Jag hade svårt att helt fatta tycke för Celaena och uppfattade delar av själva berättelsen som ganska så långsamma. Här överraskade Midnattskronan mig och Celaena växte i mina ögon. Varje gång hon blev våldsam och bröt ben eller hög någon eller kastade ett ett blodigt huvud framför kungens fötter rynkade jag på näsan, kunde inte hålla mig från att tycka att det var lite väl rått alltihop. Visst är hon en lönnmördare, men jag har svårt att känna sympati för någon som har så lätt att döda andra. Å andra sidan, i den här andra delen i serien känns det som jag börjar förstå Celaena mer. Nu när vi får mer bakgrundshistoria och mer karaktärsutveckling börjar jag förstå varför hon gör de val hon gör, och jag uppskattar att vi får se så många olika sidor av henne i den här boken. Den sörjande vännen, den nyförälskade flickan och den kick-ass krigaren som inte ryggar för något.

Boken var inte perfekt, och min recension av den är verkligen inte det med tanke på när i livet jag läste den. Men, Midnattskronan är en spännande fantasybok och jag känner att den här serien går i helt rätt riktning. Självklart lämnades vi med en ”vad-fan-kommer-hända-nu” - cliffhanger, och efter Midnattskronan är betydligt mer taggad på att läsa uppföljaren än jag var efter första delen i serien, vilket säger ganska så mycket om boken i sig. Gillade ni Glastronen borde ni definitivt läsa denna, och tyckte ni bara okej om Glastronen så borde ni fortfarande ge denna en chans. Serien växer faktiskt på en.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Vad tycker ni själva om Sarah J. Maas Glastronen serie? Värd hypen eller överskattad? 

Kram

Kimberly

Och så var pausen äntligen slut

Vet ni vad?

JAG HAR LÄST UT EN BOK! En hel bok, från pärm till pärm, utläst! Alltså äntligen!! Har inte läst ut en enda bok sedan mars, vilket är helt jäkla galet - fram tills nu. För nu har jag gjort det. I förgår så bara satte jag mig ner och plöjde igenom nästan 100 sidor på en kväll (vilket var sååå skönt) och sedan i morse så läste jag ut de resterande 30 sidorna av boken. Så nu har jag läst ut en bok. Det känns ärligt talat så jävla bra.

Hela sommaren har jag försökt läsa, men det har bara blivit några sidor här och där. Jag har dessutom hoppat en hel del mellan böcker för att inget liksom riktigt verkade intressant. Sedan i augusti så trillade några recensionsexemplar från Modernista ned i min brevlåda, varav ett jag hade bett om i början av året men helt glömt bort, och plötsligt kände jag mig lite skyldig. För att här skickar ett förlag böcker till mig trotts att jag inte recenserat någon av de senaste böckerna de skickade hem till mig, trotts att jag knappt bloggat alls det senaste halvåret.

Det var då det också slog mig att jag knappt bloggat på ett helt halvår. Jag som ändå älskar att blogga. Allt pågrund av att jag inte läst ut en enda bok på flera månader, jag som också älskar att läsa. Och då bestämde jag mig för att det fick vara nog. Så jag plockade upp den av böckerna de skickade som jag hade bett om, Midnattskronan av Sarah J. Maas och började läsa.

Sen tog det mig en hel månad att faktiskt läsa ut boken, men det är inte det viktiga. För jag gjorde det. Jag avslutade den. Och nu sitter jag här igen och bloggar och det känns för jäkla bra. Jag har redan påbörjat en recension som borde dyka upp i slutet av veckan eller i början på nästa - har fullt upp med jobb och diverse annat resten av veckan så ni får vänta några dagar extra. Men snart så!

Och hörni, det känns skönt att vara tillbaka.

Kram,
Kimberly