Book Haul #16 I LAV LIT

Hej på er! För några veckor sedan (typ tre, det kanske råkar vara så att jag är jättesen med det här inläget) så fick jag hem en I LAV LIT-box i min brevlåda! Tyvärr har jag ingen bild på lådan, för glömde att fota den hehe, men tog däremot några bilder på innehållet. I LAV LIT är en bokbox som förlaget Lavender Lit skickar ut. Man beställer varje box separat, och den innehåller en av deras nya böcker (man får till och med boken innan den officiellt släpps) och några bokiga överraskningar. Vill ni läsa mer finns all information på Lavender Lits hemsida.

Hur som helst så beställde jag hem deras box som innehöll Allt det vackra är inte förstört eftersom det är en bok jag verkligen vill läsa, och ville testa på I LAV LIT boxen. Känner att vi har för få bokiga boxar man kan prenumera på i Sverige så kände att denna var värd en chans.

Bilden nedan visar vad boxen innehåller (minus solglasögonen, de la jag till bara för effekt hehe tyckte de passade så bra in med det andra). Är riktigt nöjd. Det är boken (som verkar så bra), ett doftljus som hör till boken (alltsååååå *hjärtögonemojis* älskar doftljus) och en såååå fint skrivbok med blanka sidor. Verkligen toppengrejer, så glad över att jag beställde hem boxen, tycker priset är helt rimligt för det jag fick och kan definitivt tänka mig att göra detta igen om boxen innehåller en bok jag är intresserad av. Rekommenderar!

Har ni själva testat på någon bokbox får ni jättegärna berätta om det i kommentarerna. Ha en bra helg allesammans så hörs vi snart!

Unika boktitlar

Idag är det tisdag igen mina vänner, och veckans TTT tema är unika boktitlar. SÅ TAGGAD på det här temat. Älskar unika boktitlar. Ju längre och mer poetiska, desto bättre. Sen är väl unika en tolkningsfråga, eftersom få böcker har exakt samma namn som någon annan, vilket gör dem unika, men många ändå är väldigt lika. Men jag tänkte helt enkelt bara lista några av mina annorlunda favorit-titlar som i alla fall jag tycker sticker ut lite extra. Så får ni själva välja om ni tycker de är unika eller inte.

Vill bara också passa på att påpeka att jag inte läst alla dessa, men de räknas ändå, eller hur? Dessutom råkade det kanske bli lite fler än tio. Kunde inte riktigt hålla mig.

• Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman
• 
The Strange and Beautiful Sorrow of Ava Lavender av Leslye Walton
• The Fault in Our Stars av John Green 
• Himlen börjar här av Jandy Nelson
• Igen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson
• History is All You Left Me av Adam Silvera
• Allt som blir kvar av Sandra Beijer 
• Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
• Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg
• Turtles All the Way Down av John Green
• Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med av Johanna Nilsson
• We Were Liars / Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart 
• The Rest of Us Just Live Here av Patrick Ness 
• All the Crooked Saints av  Maggie Stiefvater

Sådär, det var allt för mig denna tisdag. Skulle säkert kunna leta fram en hel drös till med boktitlar jag fastnat lite extra för, men kände att det kanske var dags att runda av här. Dela gärna med er av vilka unika boktitlar som hamnar bland era favoriter i kommentarerna, så hörs vi snart!

Kram på er!

Fall Into Fantasy - TBR

Hej på er allesammans! Mellan den 20:onde och den 27:de oktober anordnar Liza från I regnet en read-a-thon med temat verklighetsflykt. Verkligen så roligt och passande nu när hösten är här på riktigt. Jag bestämde mig självklart för att delta och vill ni veta vilka fler som är med kan ni hitta en lista på alla deltagare hos Liza. 

Här nedan ser ni min TBR för read-a-thon:et. Den är inte allt för ambitiös vilket 100% var meningen. Jag jobbar nästan varenda dag under den här veckan och har endel annat inplanerat, så kommer vara svårt att hinna läsa så mycket. Ärligt är vi ju redan inne på den tredje dagen och jag har inte läst mer än några enstaka sidor. Men, hörni, jag ska bättra mig, lovar.

Tredje principen av Anna Jakobsson Lund

Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman 

Mål:

Läsa varje dag

Läsa ut Tredje principen (har ca 50 sidor kvar)

Försöka att alltid läsa istället för att slökolla på serier

Läsa minst 200 sidor

Deltar ni i Fall Into Fantasy? Vad är era mål? Dela med er i kommentarerna!

Höstböcker att sluka i dessa mörka tider

“I'm so glad I live in a world where there are Octobers.” 

― L.M. Montgomery, Anne of Green Gables

Hej allesammans! Nu när vi är inne i oktober tänkte jag att det var dags att prata lite om höstböcker. Hösten och böcker är ändå två av mina absoluta favoritsaker, och jag menar, är inte hösten ändå den bästa årstiden att läsa på? Tända lite ljus, brygga en kopp te, och krypa upp i en fåtölj med en filt och lite snacks. Gärna med lite regn som duggar ner utanför också. Hur perfekt som helst.

Efter att ha skrivit den här listan insåg jag att den enbart innehåller fantasyböcker, och jag menar, jag vet att alla inte läser fantasy och att det gör att det är ganska dålig variation bland böckerna eftersom jag inte har någon contemporary med eller någon sci-fi eller deckare eller så. Men, också, är inte fantasy ändå den bästa genren att läsa på hösten (möjligtvis med undantag för deckare, men läser inte deckare så kan inte riktigt säga något om det)? Och bland alla böcker jag hittade var dessa definitivt de höstigaste. Ibland blir det så bara. Inte jättebra variation, men jättebra böcker i alla fall. Passar också på att länkar i mina tidigare tips på höstböcker nedan från tidigare år, i dem finns det några lite höstigare böcker som inte är fantasy om ni är mer intresserade av det. Och som alltid, har ni egna förlag, dela gärna med er av dem i kommentarerna!

Sista riket av Brandon Sanderson
En av de absolut mest välskrivna fantasyböckerna jag någonsin läst. Väldigt massiv, det kan jag erkänna - men sååå värd det. Sista riket är historia om maktspel, magi och uppror. En grupp tjuvar med magiska förmågor från samhällets lägsta skikt slår sig samman för att störta hierakin som förtrycker folket. Lite hiest-känsla över det hela med all genialisk och i högsta grad hemlig planering och förberedelser detta uppdrag kräver. Väl genomtänkt, spännande och smart. Vad mer kan man kräva av en bra fantasy?

A Court of Thorns and Roses av Sarah J. Maas
Den bok jag egentligen vill rekommendera är A Court of Mist and Fury, men, eftersom det är andra boken i serien går det inte riktigt att läsa den förens man läst första och därför rekommenderar jag första. Och för att det också är en bra bok, naturligtvis, andra boken är bara en aning bättre om ni frågar mig. A Court of Thorns and Roses är i alla fall en fantasy bok som är någon slags retelling på Skönheten och Odjuret, även om berättelsen snabbt kastar alla gamla klyschor genom fönstret. Det här är inte disneysagan ni växte upp med, och ju mer ni läser ju mer kommer ni inse det. Fantasy när den är som bäst.

Ordbrodösen av Anna Arvidsson. 
Ordbrodösen är mystisk, spännande, och utspelar sig under den kallare delen av året - allt som behövs för att den ska passa perfekt som höstläsning! Boken är helt klart en av de bättre fantasyböckerna jag läst på länge med spännande vändningar, älskvärda karaktärer och ett högt tempo. Läs, läs, läs säger jag bara!

Högt spel av Leigh Bardugo
Högt spel är en bok jag genuint har så mycket kärlek för (Bonus: Den utspelar sig i kallare klimat för att spä på höstkänslan lite extra). Den förtjänar verkligen all uppmärksamhet den kan få. Så galet välskriven med karaktärer som kommer stjäla ditt hjärta (som mästertjuvarna de är) och intriger som kommer få dig att maniskt vända blad ända till slutet. Historien följer en bunt brottslingar, Kaggens avskum som de så fint kallas, medan de slår sig samman och en udda grupp skapas för att genomföra det omöjliga. Så spännande, väl genomtänkt och bara sjukt bra. Ni vill inte missa den här, jag lovar er.

Om ni vill ha fler tips kan ni klicka er in på mina tidigare inlägg från 2015 och 2016, så finns där ännu fler höstiga böcker. Och självklart, lämna gärna era egna tips i kommentarerna!

Ha det gott i höstmörkret!

Ett lite annorlunda och matigt inlägg

Så, veckans Top Ten Tuesday tema är mat. Kokböcker, spännande maträtter i litteratur osv. Men, med tanke på att jag kunde komma på ca noll spännande maträtter från böcker förutom typ allt godis i Harry Potter, och bara använt mig av sånär en kokbok i mitt liv, så visade sig det här temat bli lite komplicerat.

Därför bestämde jag mig för att sätta min egen lilla twist på det hela och helt enkelt lyfta fram typ allt jag kan om mat (vilket inte är mycket) och göra dethär till något slags tipsinlägg. Och bara för att klargöra: När jag säger mat menar jag vegetarisk mat eftersom jag försöker att äta nästintill enbart vegetarisk (jag är praktiskt taget vegetarian, men det händer att jag fuskar ibland. Ingen är perfekt, okej). Så, här kommer lite blandade mat-relaterade och vegetariska tips.

Den där typ enda kokboken jag känner till: Mera vego av Lisa Bjärbo och Sara Ask. Köpte den här under bokrean för några år sedan för att den handlade om vegetarisk mat, inte verkade sådär tråkig med bara en massa text och för att Lisa Bjärbo var en av författaren. Ska väl inte säga att det är en bok som jag använder mig av allt för ofta, men behöver jag inspiration bläddrar jag ibland i den lite och har även provat ett flertal rätter. Favoriten är nog bön-masala. Tycker också det är fint hur enkelt och självklart de får det att framstå med vegetarisk mat, pushade mig att äta mer vegetarisk vid den tidpunkten i mitt liv.

Vart hittar jag större delen av min inspiration till recept: Buzzfeeds Tasty app (vill ni veta mer hittar ni deras Youtubekanal HÄR). Älskar den. Du kan dessutom ställa in att du enbart vill se vegetariska recept och de har massor. Du kan också ställa in om du vill att recepten ska vara snabba m.m, och varje recept har en kort video som visar hur allt görs, mycket smidigt och roligt!

Bästa salladen: En sallad med avocado, gurka och tomat. Sååå god, både bara som den är och som tillbehör till en större måltid (video med recept finns längst ner i inlägget).

Mitt första tips på vad man kan servera på en middag: Vietnamesiska vårrullar. Just det receptet jag brukar använda hittade jag hos Flora, och fullständigt älskar dipsåsen. Så enkelt, sanslöst gott, och väldigt roligt  med tanke på att alla på middagen får delta genom att rulla sina egna rullar. Älskar det.

Mitt andra alternativ: Halloumi-burgare. Har inget riktigt recept på detta men det är väldigt enkelt. Ta bara allt du vanligtvis gillar att ha på en hamburgare - byt bara ut själva köttet mot halloumi! Supergott och enkelt!

Vill man bara ha en lättare lunch: Avokado toast! Lägger in en video här där de har lite olika allternativ (Vet att den med bacon inte är vegetarisk - duh - men de andra alternativen lät jättespännande så därför valde jag videon ändå). Min favorit är nog bara vanlig avokad med salt, peppar, chiliflakes, och tomat på toppen. Så gott!

Sådär, det var mina vegetariska tips. Har ni egna recept att tipsa om, får ni jättegärna skriva dem i kommentarerna, behöver alla tips jag kan få!

Kram på er!

I ett nördigt hörn av Youtube

Så, här om dagen slösurfade jag lite på youtube (as you do), och det är något med youtube som alltid gör att man hamnar på de mest oväntade ställena. Igår slutade det med att jag hamnade bland endel bok-relaterade, lite udda - men underhållande, videos, och då slog det mig att jag kanske skulle dela dem med er så ni också kan få njuta av dem i all dess nördighet. Enjoy! 

Rap battle: Hermione vs Katniss

Alltså, okej, lite kluven gällande denna, för den är ganska vulgär, jag vet, men också: Så on point. Och kaxig. Och ganska underhållande ändå. Lite guilty pleasur över det hela, för jag älskar ju hur de lägger upp alla smarta referenser, även om jag inte älskar hela trasha-varandra-grejen. 

Det här med att blir antagen till Hogwarts:

För, jag menar, har vi inte alla ställt oss själva den här frågan? Nu har vi äntligen svaret. Eller?

John Green angående twilight:

Älskade John Green, han personifierar en sådan perfekt mix att mitt nutida mer förnuftiga jag, och mitt dåtida mer naiva tonårsjag. Jag kan inte undgå att älska hur han så ett sådant briljant sätt lyckas peka ut vad som är problemet med Twilight, medan han samtidigt också sätter fingret på varför boken är så vitt och berett älskad. Bonus: Hans slutsats, sååå fantastisk. Älskar John Green, så mycket kärlek till den snubben. 

“True love will triumph in the end—which may or may not be true, but if it is a lie, it's the most beautiful lie we have.”

Hoppas ni får en bra helg allesammans, så hörs vi snart!

Du känner mig så väl av David Levithan och Nina LaCour

Titel: Du känner mig så väl
Originalets titel: You Know Me Well
Författare: David Levithan och Nina LaCour
Antal sidor: 236
Serie: -
Förlag: Modernista
Du kan läsa mer om boken / köpa den här: Adlibris, Bokus eller CDON

 ”Jag funderar alltid på hur det skulle vara att träffa honom nu, om vi inte redan kände varandra”, far det ur mig. ”Det här är min lek inuti vår lek - att försöka tänka ut ett scenario där det skulle funka bättre.”

Handling: Mark och Kate har gått i samma klass i ett helt år, men har ändå aldrig pratat med varandra – tills de en kväll råkar springa på varandra på stan. Det är Pride-festival och Mark har lämnat tryggheten i den lugna förorten för att bege sig ut i den glittrande stadsnatten. Kate har precis missat chansen att träffa den person som hon på avstånd är förälskad i. Och Mark är samtidigt kär i sin bästa vän Ryan.

Mark och Kate vet ännu inte hur nära de ska komma att stå varandra, hur stark deras vänskap ska bli – en vänskap större än någon annan. Du känner mig så väl är en stormande berättelse om glädje och sorg, om den bittra första kärleken och den stora vänskapen, berättad ur Marks och Kates parallella synvinklar. En bok om att bli vuxen och om den stora, okända framtiden.

Omdöme: Okej, låt mig börja med mitt största problem med Du känner mig så väl: Den utspelar sig under bara en vecka. En vecka! Alltså va? Båda huvudkaraktärerna, Mark och Kate, går igenom så väldigt mycket genom bokens gång. De lär sig saker om sig själva och om livet, och de blir bästa vänner - allt under spannet av en vecka. Förlåt mig, men det känns bara inte rimligt. När jag var i slutet av boken och någon nämner att Kate och Mark bara träffades för en vecka sedan höll jag på att sätta i halsen för att jag blev så förvånad. Det hade lätt hunnit gå flera månader i mitt huvud.

Men, kan man se förbi detta så är Du känner mig så väl en otroligt fin bok.

För här är grejen, David Levithan och Nina LaCour är galet duktiga på det de gör. Sättet de skriver på får orden att fastna hos mig, får historien att bli så levande att jag inte ens bryr mig om att allt går lite väl fort fram. Jag är alldeles för upptagen av att bli förälskad i språket och karaktärerna för att analysera hela tidsaspekten. Det finns säkert tjugo ställen i boken jag märkt ut med små post-it lappar för att ett stycke bara var alldeles för perfekt, eller för att jag bara inte kunde släppa en specifik mening. För att så ofta var sakerna de skrev så freaking on point. Mark och Kates historia är inte extraordinär, den är inte något vi aldrig hört eller läst om tidigare, men med sina ord skapar Levithan och LaCour ändå någonting äkta och rörande.

Ibland när jag läste kunde jag stanna upp och känna att jag bara ville krama om Mark och Kate för att de kändes så mänskliga. Kliva in i boken, ge dem en varsin kram och säga att det är okej. Det är okej att vara rädd för framtiden, det är okej att inte våga tro på sig själv, det är okej att vara naiv och tänka att något är mer än det är, och det är okej att få hjärtat krossat. Men sedan så insåg jag att jag inte alls behövde säga det till dem, för de vet det redan. Säger det redan till mig genom sina berättelser, och det är då jag inser att det inte är de som behöver höra att är okej, utan det är jag. Det är de som ger mig en kram och berättar att allt kommer lösa sig genom sina ord, vilket är ganska så fint ändå.

Grejen med Mark och Kate är att jag kan relatera till dem även om jag aldrig varit där, hela boken igenom känner jag att jag förstår dem. De är unga och dumma och oövervinnerliga och mänskliga och jag förstår dem. För även om jag aldrig upplevt exakt det de upplevt så känns det som det för jag har ju typ varit där. Kanske har jag aldrig varit hopplöst förälskad i min bästa vän som inte vågar komma ut ur garderoben, men jag har varit intresserad av någon som inte varit intresserad tillbaka (jag menar, vem har inte varit det?). Det är det här som är grejen med hela historien. Vi behöver inte ha varit exakt i den position som Mark eller Kate befinner sig i, det räcker med att vi ser en liten glimt av oss själva i något de gör eller känner, och sen drar Levithan och LaCour in oss genom sitt träffsäkra språk och gör att vi till fullo känner med karaktärerna ändå. De spelar på allmänmänskliga känslor och det fungerar utmärkt.

Sammanfattningsvis så är Du känner mig så väl är en intressant bok om att växa upp. Den är vacker, äkta och bara fin. Definitivt läsvärd.

Tack Modernista för recensionsexemplaret!

Fiktiva pojkvänner

Tjenare allesammans. Idag så var det tisdag igen, vilket betyder Top Ten Tuesday. Veckans tema är "Book Boyfriends/Girlfriends" - alltså fiktiva pojkvänner/flickvänner, karaktärer man fallit för eller förälskat sig i lite genom åren. Nog finns det en hel del, men här kommer listan med mina absoluta favoriter:

Adam från Rör mig inte: Ja, jag vet, när jag läste resten av böckerna i serien kom min inställning till Adam att förändras en aning, men den där första boken? Boy o boy om jag inte föll för honom. Den skadade (metaforiskt talat) soldaten som offrade sig själv för att rädda dem han älskade? Japp, den killen föll jag för som bara den. Men till mitt försvar, på det sättet Tahereh Mafi skriver är det svårt att inte falla för karaktärerna hon skapar.

Roger från Fyra dagar, fyra nätter: Fy fan vilken fin kille han är ändå, mitt hjärta smälter lite för honom. Ren och skär godhet är underskattad.

Är det konstigt om jag har med Kaz från Högt spel på den här listan? För jag menar, jag vet att Kaz på inga sätt skulle vara en bra pojkvän, men något med hela den där tuffa-men-ändå-sårbara-grejen han har är ändå lite tilltalande. Hur kliché det än är så gör hela badboy-attityden honom lite tilldragande på ett mörkt och mystiskt vis. Döm mig inte.

Levi från Fangirl: Levi är nog min ultimata fiktiva pojkvän. Han har varit det ända sedan jag läste Fangirl. Finns nog ingen karaktär jag har önskat kunde kliva ut från sidan och in i verkligheten mer. Kanske är det för att jag praktiskt taget personifierar Cath (okej där överdrev jag, men har nog aldrig stött på någon karaktär som jag identifierat mig mer med), och Levi bara förstår henne på ett sådant perfekt sätt att jag önskar att jag också hade någon som han. Det är så fint hela grejen. Och nu måste jag sluta innan det här förvandlas till något deppigt jag-är-så-ensam-och-singel-babel för det är 100% inte poängen här.

Ryhs från A Court of Mist and Fury för, kom igen, det är Ryhs. Känner inte ens att jag måste förklara denna. Ganska säker på att alla som läst A Court of Mist and Fury kommer förstå för alltså, Jesus, vilken grabb.

Dax från By Your Side: Okej, det här beror nog väldigt mycket på att jag läser boken just nu och därför är extremt investerad i historien, men alltså Dax. Så fin han är ändå. Och hur han säger att han inte behöver någon, men hur det ändå är så tydligt att det är precis vad han gör. Och hur han förstår Autumn så fint och accepterar henne som ingen annan. Det är bara fint alltihop. Speciellt den här grejen med att han försöker hålla Autumn på avstånd för att inte såra henne, för han sätter hennes lycka först, det finns något som får mitt hjärta att smälta i det. Dessutom har han hela bad boy attityden över sig han också. Det kanske bidrar lite, men bara lite, lovar.

TV-serie bonus:

Jamie från Outlander: För att det är Jamie från Outlander. Jag menar, alltså, har ni sett honom? OCH HANS SKOTSKA ACCENT. Jag är ju såld som bara den, flera gånger om.

Jon Snow från Game of Thrones: Alltså Jon, så mycket som han gjort för andra. Så mycket han offrat för allas bästa, för de han älskar och för så många fler. Stark, godhjärtat och med de mest drömmiga ögonen någonsin, hur kan man inte falla för den här killen?

Lucas från One Tree Hill: Okej, denna beror nog mest på att jag var ca 15 när jag såg serien, och att Chad Michael Murray är mer än bara lite attraktiv, om man säger så, men under några säsonger där stal Luke definitivt mitt hjärta.

Och sist men inte minst, en gif på Kit Harington när han försöker blinka, för ärligt, hur kan dethär inte göra eran dag?

Vilka karaktärer har ni fallit lite extra för genom åren? Dela med er i kommentarerna!