Titel: Outtalat
Originalets titel: Unspoken
Författare: Sarah Rees Brennan
Serie: Lynburn Legacy #1
Antal sidor: 332
Förlag: Modernista
Handling från Goodreads: Kami Glass är förälskad i någon hon aldrig har träffat en kille som resten av världen tror är påhittad. Det har gjort henne till en outsider i den sömniga engelska småstaden Sorry-in-the-vale. Men Kami beklagar sig inte. Hon driver skolans tidning och håller sig mest för sig själv tills obehagliga saker börjar hända.
Skrik har hörts i skogen och i mörkret. Den övergivna herrgården på kullen som tornar upp sig utanför staden har tänts upp för första gången på tio år. Familjen Lynbyrn, som styrde Sorry-in-the-vale en generation tidigare, har plötsligt återvänt.
När Kami börjar gräva i historien för tidningens räkning, upptäcker hon att staden hon älskat i hela sitt liv har dolt en rad hemligheter inklusive ett mord och att killen i hennes huvud mycket väl kan vara nyckeln till alltihop.
Killen som alla trodde var en fantasi kan visa sig finnas på riktigt. Han kan också vara farlig
Vad tyckte jag: Ärligt så tyckte jag inte om den här boken. Jag önskar nästan att jag kunde ha gjort det, för historien i sig är inte direkt dålig, faktum med att den skulle kunna vara väldigt bra. Tyvärr berättas den på ett… inte så bra sätt. Berättelsen blir så rörig att man knappt får något grepp om den. Det är svårt att leva sig in i vad som händer och förstå varför karaktärerna gör som de gör. Allt går för fort, blir för dåligt förklarat, aå att större delen av spänningen och charmen med historien också går förlorad.
Jag tycker inte om att säga att en bok är dålig, för nästan ingen bok är dålig rakt igenom. Det finns i princip alltid något bra, och det är alltid någon som gillar den. Men den här boken gick verkligen inte hem hos mig. Den funkade bara inte, satt liksom inte ihop på rätt sätt. Det är som ett pussel, där bitarna inte riktigt passar och vissa sitter på fel plats. Boken kändes inte genomarbetad.
Om jag ska lyfta fram det jag tyckte bäst om i boken var det konversationerna. De var roliga, lättsamma, charmiga och underhållande (de gånger man förstod vad konversationerna handlade om, och varför de sa som de sa). Karaktärerna var det inte heller något fel på även om det som sagt var svårt att leva sig in i och förstå dem.
Flera gånger var jag på vippen att lägga ner boken, även om det är något jag väldigt sällan gör. Jag gjorde inte det den här gången heller, och lite hade det väll att göra med hur det skulle sluta, men mest pågrund av att jag bara hatar att lägga ner böcker när jag väl har börjat läsa dem - känns fel - och för att jag ville göra boken rättvisa om jag skulle recensera den. Känns inte rätt att recensera en bok jag inte ens läst till slutet. Tyvärr kan jag inte säga att jag är glad att jag tog mig igenom den, men den blev faktiskt bättre emot slutet. Historien kändes inte riktigt lika rörig.
Det här är första boken i en serie, Lynburn Legacy trilogin, och jag kommer inte läsa vidare i serien. För mig räckte första boken gott och väl. Men är ni intresserade av boken tycker jag absolut att ni ska ge den en chans, det är många där ute som gett den betydligt mycket bättre recensioner än jag, vilket inbär att det är många som gillar den - även om jag inte är en av dem.
Poäng: 4 av 10
Har ni själv läst Outtalat? Dela gärna med er av era tankar!
Kram
Kimbely
Lät inte sådär jättekul. Har haft denna på min önskelista, men den ryker därifrån nu. Tack för ärligt omdöme!
SvaraRaderaFörsöker alltid vara ärlig, även om det inte alla gånger är så kul att hacka ner på böcker. Men som sagt är det väldigt många som har gillat den här boken också, även om jag inte är en av dem.
Radera