Mjölk och honung av Rupi Kaur

Titel: Mjölk och honung
Originalets titel: milk and honey
Författare: Rupi Kaur
Antal sidor: 204
Serie: -
Förlag: Mima Förlag
Länkar: Adlibris ᛁ Bokus ᛁ Goodreads

”jag har
vad jag har
och jag är lycklig 
  
jag har förlorat
vad jag förlorat
och jag är
fortfarande 
lycklig”



Handling: det här är en
överlevnadsresa
genom poesi
det här är tjugoett års
blod svett och tårar
det här är mitt hjärta
i dina händer
det här är smärtan
kärleken
avskedet
läkningen

Omdöme: Wow. Vilken bok. Vilken förbaskad jäkla resa. Bara… Wow. Jag läste igenom hela boken praktiskt taget i en sittning, för jag kunde bara inte sluta. Herre Gud, vilken respekt jag har för Rupi Kaur nu. Att hon kunde åstadkomma det här som tjugotvå år gammal, det är nästintill så att det är ofattbart. Vilken grej. Vilken kvinna. Vilket mästerverk.

Mjölk och honung är en samling dikter, även om jag har läst att en del rynkar lite på näsan åt att kalla boken en diktsamling. Jag kan ingenting om poesi så jag kan inte riktigt utrycka mig om huruvida boken är poetisk korrekt (om det ens finns något som heter så). Men jag gillar den. Oavsett om det anses korrekt att att skriva dikter på det sätt som Rupi Kaur skriver dem på, eller inte, så får de mig att känna som bara den - och för mig är det vad som räknas. Vad som gör dethär till en riktigt bra bok.

Sen, jag menar, absolut, det var inte som om varenda dikt i hela boken fick mig att dra efter andan. Det var inte som om varenda dikt gick rakt in i hjärtat på mig, som om jag kände igen mig i varje rad. Nej, självklart inte. Men tror inte det är det som är meningen heller. Beroende på vem man är, beroende på vart man befinner sig i sitt liv, kommer olika dikter tala till en och man kommer finna olika saker i dem. Så visst, en hel del dikter skummade jag igenom och vände blad efter utan att riktigt känna något alls - men det är okej. För boken var också fylld av guldkorn. Dikter jag behövde läsa om flera gånger. En del av dem fyllda av en sådan förkrossande råhet, och andra en sådan avskalad nakenhet, att jag nästan ryser bara jag tänker på dem. Andra kändes bara så äkta, som om de kom direkt från mitt eget hjärta. I vissa dikter lyckas Rupi Kaur sätta ord på saker jag själv känt men inte kunnat förklara. På känslor jag upplevt men inte vetat hur jag ska beskriva. Och det är både fint och trösterikt på en och samma gång. Rupi Kaur visar mig inte bara sitt hjärta, hon visar mig också mitt eget.

Vad jag också tycker är fint är hur hon kan vara så öppen och sårbar i sina dikter, men ändå framstår som stark. Jag ser inte på henne som skör, inte alls. Hon inger mod och hoppfullhet, dels genom sina mer starka och hoppingivande dikterna, men också genom de hjärtskärande. Hon är allt, trasig, hel och strålande, och det är så vackert, så väldigt, väldigt vackert.

Sammanfattning: Jag vet inte vad jag ska säga mer än så otroligt jäkla bra. Rupi Kaur har blivit en ny förebild, och Mjölk och honung en bok jag kommer plocka ner från hyllan och bläddra igenom många, många gånger. Helt ärligt: Alla borde läsa denna. För när den är bra, då är den rysligt bra.

Vad tycker ni själva om Mjölk och honung? Har ni andra poesisamlingar att tipsa om? Dela med er i kommentarerna!

Ha det gott!

Böcker som överraskat

Hej allesammans! Det är tisdag, och JAG PUBLICERAR TTT I TID, för en gångs skull, är det inte fantastiskt?! Veckans tema är böcker som överraskat en, och jag tolkade det som böcker som gjorde en förvånad, som gav en annan upplevelse än den man förväntat sig - både bra och dåliga. Sen (efter att skrivit hela inlägget) insåg jag att ordet överraska i och för sig för det mesta syftar på något bra, något positivt oväntat. Så då började jag undra om jag kanske missuppfattat hela grejen. Att man slås med häpnad är ju inte samma sak som om man blir besviken på en bok - båda kan väl inte kallas överraskningar. Eller? En bok kan väll i och för sig vara överraskande dålig? Kanske? Aja, vet ni vad: Skitsamma. Här kommer 7 stycken böcker som gav en annan upplevelse än den jag hade förväntat mig, som överraskade på ett bra, eller dåligt, sätt. Nu kör vi!

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
Till en början vägrade jag läsa den här boken. Visst, framsidan var gullig, men den verkade så hjärtskärande. Som en helhjärtad snyfthistoria rakt igenom, och vid det tillfället i livet, när jag funderade på att läsa boken, var det inget jag var det minsta intresserad av. Men så av någon anledning började jag läsa de första sidorna, och jag kommer ihåg att jag tänkte att ”Okej, men den här verkar ju nästan lättsam?” Så bestämde mig för att ge den en chans, och SÅ GLAD jag är över att jag gjorde det. En av de bästa böckerna jag läst. Och visst, delvis är den hjärtskärande, men den är också varm, och hoppfull och ja, till och med lättsam då och då. Som stjärnor i natten är en bok med tyngd, men den var inte alls så tung att läsa som jag fasade för.

Black Ice av Becca Fitzpatrick
Två ord räcker: Vilken. Besvikelse.

Mina hemligheter av Sophie Kinsella
Plockade upp denna på en loppis för att bakside-texten fick den att låta lite smårolig och charmig och Herre, vilken underdrift. Hade aldrig läst en bok som var genuint rolig - sådär så man skrattar rakt ut - innan. Det var definitivt en överraskning att en bok kunde vara så hysteriskt rolig. Ett riktigt loppiskap, om jag får säga det själv.

Förr eller senare exploderar jag av John Green
Jag var extremt emot Förr eller senare exploderar jag, innan jag läste den. Tänkte enbart läsa den för att kunna argumentera för min sak - vilken var att boken var löjligt överskattad - men, de intentionerna dog ganska så snabbt. Istället hittade jag en ny favoritbok och en ny förebild. Som det kan gå.

The Maze runner av James Dashner 
Jag hade så höga förväntningar, i och med spännande och intressant dystopi, men vi kan väll bara säga att de förväntningarna krossades grundligt. The Maze Runner är definitivt en bok som blivit över-hypad om ni frågar mig. 

The Martian: Ensam på Mars av Andy Weir
Läste den här enbart pågrund av hypen och trodde verkligen inte det skulle vara min typ av bok, men WOW. Så. Fantastisk.

Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman.
Käraste Neil Gaiman, en av mina stora författarförebilder: Jag hade hoppats på så mycket mer. Inte imponerad, inte det minsta. MEN, på något konstigt sätt fortsätter du att förbli en av mina stora författarförebilder ändå, jag vet inte hur du gör det.

Sådär, det var några böcker som överraskat mig. Har ni haft någon liknande upplevelse med någon av böckerna - jag menar, snälla säg att jag inte är den enda som tycker Maze Runner är överskattat? - och vilka andra böcker har överraskat er? Dela med er i kommentarerna!

Ha det gott!

Kommande böcker: Mars 2018

Okej, OKEJ, jag vet, det här inlägget är SÅ SENT. Det skulle kommit upp för ca 2 veckor sedan, men har bara varit så himla upptagen så lyckades aldrig bli klar med det. Men, så i förgår när jag satt mig ner för att blogga bestämde jag mig för att jag hade ju ändå börjat - och jag ville ju inte skrota inlägget bara för att det var sent när jag redan lagt ner så mycket tid på det. Så, skrev klart det och bestämde mig för att det var bättre att det fick komma upp sent än inte alls. Det är ju trotts allt fortfarande två tredjedelar kvar av mars, eller hur. Så, mina vänner, här kommer några av de mest intressanta böckerna (enligt mig) som släpps i mars! Kom ihåg att alla datum är preliminära och kan komma att ändras. Efter februaris torka på kommande ungdomsböcker på svenska, kommer mars igen med en rejäl mängd nya och fräscha ungdomsböcker, och ett flertal av dem tycker jag verkar superintressanta! Känns som om mars kommer bli en bra bokmånad. Enda dåliga är väll att det är lite väl tomt i bok-budgeten efter bokrean hehe. Hur som, här kommer böckerna! Och som vanligt, har jag missat någon bra bok, upplys mig jättegärna om det i kommentarerna!

Kommande böcker på svenska: 

8 mars: Children of Blood and Bone: Solstenen av Tomi Adeyemi

Lavender Lit kommer ut med en fantasy-bok! Är detta deras första fantasy? Vet inte, men jag är extremt exalterad! Lavander Lit har sällan (och med sällan menar jag aldrig) gjort mig besviken när det kommer till att ge ut otroligt välskrivna och komplexa böcker tidigare, och nu ger de ut denna som handlar om magi, en föräldralös hjältina, en förrymd prinsessa, och en lömsk kronprins. Kan det bli bättre än så? Boken är dessutom inspirerad av Västafrika och låter hur spännande som helst. Jag bara måste, måste, måste läsa denna!

Utges av Lavender Lit

21 mars: Hatar alla utom dig av Gaby Dunn och Allison Raskin

GABY DUNN OCH ALLISON RASKIN HAR SKRIVIT EN BOK. Älskar deras Youtube kanal Just Between Us, för att de båda är otroligt roliga men ändå jordnära på en och samma gång. De lyckas hantera viktiga ämnen på ett sätt som gör dem enkla att förstå och relatera till samtidigt som de får en att skratta. Om deras bok är någonting alls som deras youtubevideos (vilket det definitivt verkar som) är jag ganska så säker på att jag kommer älska den. Hatar alla utom dig handlar om två bästisar som varit vänner för evigt, men som nu skiljs åt för att börjar på collage. Boken följer deras konversationer endast genom SMS och mail (hur coolt!!) medan de delar med sig om och försöker hantera sina vilt skilda upplevelser av collage. Låter verkligen så himla intressant, och älskar konceptet. Tänker utan tvekan läsa denna!

Utges av Lilla pirat förlag

9 mars: Dagen du förstörde allt av Linnea Dahlgren

Dagen du förstörde allt verkar vara en gripande historia om två bästa vänner, Melanie och Kassandra, som gör allt tillsammans. De har varandra och det är mer än nog. Men så en dag vaknar Melanie upp av ett telefonsamtal. Kassandra har tagit livet av sig. Melanie kan inte förstå varför, hur det kommer sig att det plötsligt bara är hon kvar. Hon är ju inte sig själv utan Kassandra och nu är Kassandra borta? Som det står på förlagets hemsida: ”En finstämd och gripande berättelse om sorg, vänskap och kampen för att leva vidare.” Låter verkligen superfin och viktig.

Utges av VOX

12 mars: En andra chans av Jojo Moyes

Moyes uppföljare till Livet efter dig (som är helt fantastisk) och Arvet efter dig. Ni som läst någon av de tidigare böckerna kan väll gissa ungefär vad denna kommer handla om, men kommer lämna resten osagt för att inte spoila någon. Jojo Moyes är hur som helst en otroligt duktig författare, och så snart som jag tagit mig an Arvet efter dig, planerar jag att kasta mig över denna också!

Utges av Printz Publishing

19 mars: Alla suger och det är ingens fel av Ebba Hyltmark

Alla suger och det är ingens fel handlar om Li som går sista terminen i grundskolan och knappt kunna vänta tills det är över hon kan fly undan någon annan stans långt bort. Den handlar om den nya killen i klassen med de vackra ögonen som får Li att kanske faktiskt inte vilja fly ändå. Men framförallt handlar den om att försöka lista ut vad man vill, och vem man är.

Utges av Brombergs

23 mars: Tionde våningen av Christina Herrström

Christina Herrström, känd för sin bok Tusen gånger starkare, släpper en ny ungdomsbok om Jorinde som blir ensam kvar i föräldrarnas lägenhet efter skilsmässan. Och hur coolt hennes vänner än tycker att det låter att leva på egen hand, så har Jorinde en hel del att stå i. Hon måste få pengarna att räcka, hålla koll på sin pappa som isolerat sig i deras sommarstuga, och så var det ju detdär med att hon och hennes bästis verkar falla för samma kille också. 

Utges av Bonnier Carlsen

26 mars: Finns det björkar i Sarajevs av Christina Lindström 

Christina Lindström, författaren till Hälsningar från havets botten, kommer ut med en ny bok om vänskap och relationer. Kevin lämnar sin bror Charlie som har en funktionsnedsättning hemma för att kunna dra ut och träffa sinna vänner. Men när han kommer hem är Charlie plötsligt borta, och han och hans vänner får ge sig ut på gatorna för att hitta Charlie. Under sökandets gång kommer ett och annat oväntat upp till ytan och vännernas relation till varandra prövas. 

Utges av B. Wahlström 

Kommande i pocket: 

      

2 mars: Jag, En av David Leviathan (filmomslag)

6 mars: Idag är allt av Nicola Yoon

19 mars: Allt vi inte pratar om: En bok för killar och män

Kommande böcker på engelska 

6 mars: Restore Me av Tahereh Mafi

13 mars: Obsidion av Amie Kaufman och Jay Kristoff

20 mars: The Astonishing Color of After av Emily X.R. Pan

Sådär, det var några av de nya böckerna som släpps nu i mars! Dela gärna med er av vilka böcker ni ser fram emot lite extra i kommentarerna här nedan, så hörs vi snart!

Ha det gott!

Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum

Titel: Tre saker jag inte vet om dig
Originalets titel: Tell Me Three Things
Författare: Julie Buxbaum
Antal sidor: 358
Serie: -
Förlag: Lavender lite
Länkar: Adlibris ᛁ Bokus ᛁ Goodreads

Någon/Ingen: är det bättre med dig? det kändes som om du befann dig i ett vakuum tidigare i veckan. jag var orolig. 

Jag: Definitivt bättre. Tack för att du frågade. Och du då? Allt väl?

Någon/Ingen: visst, helt okej, antar jag. inte mitt bästa år.

Jag: Vet hur det är.

Någon/Ingen: gör du? hoppas egentligen inte du gör det, men misstänker att du gör det. du har sorgsna ögon.

Jag: Har jag? Och när har du sett mina ögon?

Någon/Ingen: det har jag inte. inte riktigt. och jag menade egentligen dina ögonbryn. du har sorgsna ögonbryn.

Jag: Jag har ingen aning om vad jag ska göra med den informationen. Botox?

Någon/Ingen: och så har Chicagotjejen blivit Los Angeles-tjejen. men nix. 

Handling (från Goodreads): Två år har passerat sedan Jessie förlorade sin mamma. När hennes pappa träffar en ny kvinna rycks Jessie upp med rötterna och tvingas lämna sitt älskade Chicago och flytta till Los Angeles. Jessie vantrivs i sin nya skola där alla känns plastiga och ingen pratar med henne, inte ens hennes nya styvbror. Då börjar mejlen från Någon Ingen komma. Hen påstår sig vilja hjälpa Jessie att acklimatisera sig till både skolan och livet i LA. Jessie är till en början skeptisk. Är det bara någon som driver med henne? När hon till slut vågar lita på att Någon Ingen vill henne väl, växer en stark vänskap fram, och kanske också kärlek. Men vem är Någon Ingen, egentligen?

Omdöme: Jag tyckte verkligen om den här boken. Den är lättsam och seriös på en och samma gång, och huvudkaraktären Jessie tog det inte många sidor innan jag föll för. Men framför allt tyckte jag så mycket om Tre saker jag inte vet om dig, för att den kändes väldigt genuin. Berättelsen är trovärdig, inte för överspelad, men ändå intressant, och Jessie väldigt enkel att relatera till. Äkta var ett adjektiv som fortsatte att poppa upp i min hjärna under läsningens gång.

En sak jag verkligen fastnade för i boken var hur den beskrev första kärleken och förhållanden. Det är något med sättet Jessie beskriver hur det känns att bli förälskad för första gången, om hur läskigt det är för att det är så nytt, som slår an något i mig. Det känns så väldigt genuint. När Julie Buxbaum skriver om hur det kanske faktiskt är enklare att vara förälskad på avstånd, hur det ibland nästan känns som om det är att föredra, för att man då inte måste öppna upp sig. Inte måste bli sådär sårbar som man blir när man intimt kommer någon nära, speciellt första gången - då vill jag bara jubla, för det är ju precis så det känns. Att vara kär i någon handlar inte bara om att sitta och klottra hjärtan i sitt skrivhäfte, det handlar också om att vara livrädd, förvirrad och osäker, och det fångar Buxbaum på ett väldigt fint sätt.

Men det är inte bara det där nya i kärleksrelationer som Tre saker jag inte vet om dig, fångar väll - jag vill även applådera vänskapsrelationen mellan Jessie och Scar. Speciellt deras bråk var något jag fastnade för. För grejen med Jessie och Scar är att de inte bråkar om något som killar eller avundsjuka eller något annat kylsigt vi läst om förut. De bråkar för att de båda råkade gå igenom mycket på en och samma gång och glömde bort att vara bra vänner till varandra. De blev så upptagna med att tänka på sig själva att de inte fanns där för den andra när denna behövde det, och någonting med det känns väldigt naturligt. Skulle jag börja bråka med mina vänner skulle det mest troligen vara över något sådant, för det händer. Hela tiden. Att små missförstånd sker, eller man glömmer att se det från någon annans synvinkel för man är så upptagen med att ta hand om sig själv. Därför är det kanske viktigt att bli påmind om ibland. Att bara för att du går igenom något betyder det inte att någon annan inte också gör det. Helt rätt skrivet att Julie Bauxbaum. Helt rätt.

Så, relationerna är bra. Handlingen och karaktärerna känns genuina och äkta. Dessutom har boken ett väldigt bra flyt. Den innehåller både drama, tyngre ämnen, kärlek och en nypa humor. Stora delar av historien berättas även genom chatt-konversationer och mail, vilket är en helt briljant iden för att hålla tempot uppe, och det gör att boken aldrig riktigt blir tråkig eller känns långdragen. Lägger man dessutom till att boken hanterar ämnen så som bortgången av någon man älskar och komplicerade familjerelationer, så har vi alla ingredienser som behövs för att skapa en bok som är både viktig och underhållande. Vad mer kan man önska sig?

Sammanfattning: En äkta berättelse som lyckas vara lika underhållande som viktig. Tre saker jag inte vet om dig är en genuin skildring om hur det är att vara ung och behöva balansera en hel massa olika aspekter av sitt liv på en och samma gång. Fin, mysig och lättläst. Rekommenderar starkt.

Vad tycker ni själva om Tre saker jag inte vet om dig? Dela mer er av era åsikter i kommentarerna!

Ha det gott!

Och störst av allt är kärleken...

Hej allesammans! Det är den här tiden på året igen, ni vet, när en ny Fifthy Shades - film kommer på bio och alla matbutiker fylls till brädden av hjärtformat godis. Och självklart, för att fira denna kärlekens dag går också veckans TTT tema i alla hjärtans dag andra, och är en kärleks-freebie. Så, för att vara lite lagom cheesy (och med det menar jag självklart EXTREMT cheesy) på, vad som av endel kan anses som årets mest överskattade dag, tänkte jag dela med mig av några av mina favorit citat om kärlek. Och ja, det är mycket John Green och Rupi Kaur här, för de är praktiskt taget gudar när det kommer till att sätta ord på känslor, lev med det.

“Whatever our souls are made of, his and mine are the same.”

Emily Brontë, Wuthering Heights

“Remember, we all stumble; every one of us. That is why it’s a comfort to go hand in hand.”

Emily Kimbrough

“I’m in love with you, and I know that love is just a shout into the void, and that oblivion is inevitable, and that we’re all doomed and that there will come a day when all our labor has been returned to dust, and I know the sun will swallow the only earth we’ll ever have, and I am in love with you.”

John Green, The Fault In Our Stars

“Maybe some people are just meant to be in the same story.”

Jandy Nelson, I'll Give You the Sun

“I know I 

should crumble

for better reasons 

but have you seen 

that boy
he brings 

the sun to 
its knees 

every night.”

Rupi Kaur, Milk and honey

“I crave a love so deep, the ocean would be jealous”

Pablo Neruda

”how cruel i was to myself. giving you credit for my warmth simply because you had felt it. thinking it was you who gave me strength. wit. beauty. simply because you recognized it. as if i was already not these things before i met you. as if i did not remain all these things after you left.”

Rupi Kaur, Milk and honey

”I want to be with you, 

it is as simple, 

and as complicated as that.”

Charles Bukowski 

“Maybe there's something you're afraid to say, or someone you're afraid to love, or somewhere you're afraid to go. It's gonna hurt. It's gonna hurt because it matters.”

John Green, Will Grayson, Will Grayson

“I love her, and that's the beginning and end of everything.”

F. Scott Fitzgerald

“True love will triumph in the end - which may or may not be a lie, but if it is a lie, it's the most beautiful lie we have.”

John Green

“most importantly love
like it's the only thing you know how
at the end of the day all this
means nothing
this page
where you're sitting
your degree
your job
the money
nothing even matters
except love and human connection
who you loved
and how deeply you loved them
how you touched the people around you
and how much you gave them”
Rupi Kaur, Milk and honey

Om ni skulle vilja sprida kärleken vidare får ni jättegärna lämna en kommentar med ert favoritcitat om kärlek här nedan! Och ha en bra alla hjärtans dag hörni!

Kram på er!

The Distance Between Us av Kasie West

Titel: The Distance Between Us
Originalets titel: The Distance Between Us
Författare: Kasie West
Antal sidor: 312
Serie: -
Förlag: Harper Teen
Länkar: Adlibris ᛁ Bokus ᛁ Goodreads

"His eyes are so intense I want to look away . . . or never look away, I can’t decide." 

Handling (från Goodreads): Seventeen-year-old Caymen Meyers studies the rich like her own personal science experiment, and after years of observation she’s pretty sure they’re only good for one thing—spending money on useless stuff, like the porcelain dolls in her mother’s shop.

So when Xander Spence walks into the store to pick up a doll for his grandmother, it only takes one glance for Caymen to figure out he’s oozing rich. Despite his charming ways and that he’s one of the first people who actually gets her, she’s smart enough to know his interest won’t last. Because if there’s one thing she’s learned from her mother’s warnings, it’s that the rich have a short attention span. But Xander keeps coming around, despite her best efforts to scare him off. And much to her dismay, she's beginning to enjoy his company.

She knows her mom can’t find out—she wouldn’t approve. She’d much rather Caymen hang out with the local rocker who hasn’t been raised by money. But just when Xander’s attention and loyalty are about to convince Caymen that being rich isn’t a character flaw, she finds out that money is a much bigger part of their relationship than she’d ever realized. And that Xander’s not the only one she should’ve been worried about.

Omdöme: Vet ni vad? Jag tror jag börjar bli ett riktigt fan av Kasie West. Genast när jag slog igen The Distance Between Us ville jag ha en ny bok av henne i mina händer. Det är någonting med hur hon skriver, hur hon lyckas skapa karaktärer som är otroligt lätta att falla för, och en historia som är både snabbläst och lättsam - med en hel massa romantik - som gör hennes böcker otroligt beroendeframkallande. Såhär i efterhand har jag svårt att se vad som fick mig att bli förälskad i boken, men under själva läsningen kunde jag inte få nog.

Precis som med By Your Side så är The Distance Between Us inte en perfekt bok, men den är precis vad den utger sig för att vara: En romantisk feelgood som får en att känna sig alldeles varm inuti. Vad jag tyckte extra mycket om med just The Distance Between Us var Caymens humor - hur torr och ironisk den var. Henne och Xanders konversationer var bland det bästa med hela boken. Eller kanske snarare var Caymen och Xander överlag det bästa med hela boken. De var karaktärer jag direkt fastade för. Caymen var stängd på ett sätt jag kunde känna igen mig i, och det var intressant att se hur Xander mötte det och Caymen tillslut började öppna upp sig för honom. Båda två passade bara så himla fint tillsammans att jag smalt.

En annan positiv sak med boken var att den tar upp klassklyftor. Caymen och Xander kommer från vilt skilda delar av samhället. Medan Caymen lever med hennes mamma i en minimal lägenhet ovanför hennes mammas dockbutik och knappt har råd att betala räkningarna, så äger Xanders familj en hotellkedja. Med pengar och olika social status i samhället kommer ofta förutfattade meningar, och det är där The Distance Between Us kommer in. På många sätt tycker jag boken gör ett bra jobb med att poängtera att pengar inte är det enda som definierar oss och avgör om vi är bra eller dåliga människor. Å andra sidan kan jag tycka att budskapet fick ett aning skevt avslut som gjorde att sjönk ett per steg i mina ögon. Dock lyfter slutet fram ett annat budskap som grundar sig i vikten av att våga förlåta och söka förståelse, vilket förstås är ganska fint det med, även om det inte riktigt var vad jag hoppats på.

Sammanfattning: En söt, romantisk och mysig historia för när man vill ha lite lättsam läsning att drömma sig bort med. Inte överdrivet tankeväckande kanske, men definitivt beroendeframkallande på det allra bästa sättet. För alla som känner att de suktar efter lite (eller snarare en hel massa) romantik.

Vad tycker ni själva om Kasie West? Vilken av hennes böcker är bäst? Dela med er i kommentarerna! 

Ha det gott!

Böckerna som stått längst på min TBR hylla

Hej allihopa! Idag är det torsdag, vilket inte är tisdag, men nära nog i min smak för att fortfarande kunna köra veckans TTT. Den här veckan tar vi nämligen tillfället i akt att prata om alla de där böckerna som stått olästa på hyllan i en hel evighet. Jag vet inte hur det är mer er andra, men jag har alla mina olästa böcker samlade på ett ställe i min bokhylla, och när jag började gå igenom dem alla inför det här inlägget insåg jag en grej: En skrämmande stor del av böckerna är köp från tidigare års bokreaor. De allra flesta faktiskt. Så det kan ju vara en lärdom att ta med sig nu när det bara är några veckor kvar till årets bokrea. Men okej, låt oss börja.

Blodröd måne av Benjamin Percy
Bokrea köp, och ett väldigt impulsivt sådant med tanke på att jag såhär i efterhand inte riktigt kan komma underfull med varför jag köpte den. Eller okej, jo det kan jag. För att den handlar om varulvar (vilket var typ min favoritsak att läsa om för ca fyra/fem år sedan, döm mig inte) och (förmodligen) var superbillig. Så för 15:åriga Kimberly var den ett kap. Och, helt ärligt, verkar den fortfarande superspännande - den är bara så tjock att jag aldrig riktigt lyckats ta tag i den liksom. Men en dag (kanske).

Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon
Bokrea köp här med. Dock, ett bra sådant. Planerar faktiskt att läsa denna - lovar och svär. Är bara så tjock. Men ska komma till den. Förr hellre än senare.

Tango för vilsna själar av Lucy Dillon
Vet faktiskt inte hur jag fick tag på denna. Någon rea var det i alla fall. Lite dumt av mig att köpa en till Lucy Dillon bok när jag redan hade en oläst hemma. Men något med historien och att den cirkulerar omkring dans övertalade mig. På senare dagar har jag dock hört att det inte är Dillons bästa verk, vilket gjort mig lite mer tveksam till att plocka upp den. Men så småningom så.

Blunda och hoppa av Sarah Dessen
Bokrea köp. Vill dock läsa den här, påriktigt, så mycket annat har bara kommit i vägen. Men planerar definitivt att läsa den, i sommar kanske, Dessen är ändå en av mina favoritförfattare.

Odinsbarn av Siri Pettersen 
Också bokrea köp. Egentligen gav jag väll under för hypen och för att ca alla som läst den här boken gillat den, men nu när jag väl har den i min bokhylla ser den så stor och komplicerad ut jag aldrig känner att jag orkar ta mig an den liksom. Men det ska väll det också ske, förr eller senare.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler
Bokrea köp här med. För att framsidan var fin, och historien lät fin (och mest troligen också för att priset var fint) - men tänker faktiskt garanterat läsa denna, det har bara inte blivit av än. Har faktiskt i princip bara hört bra saker om boken, och Lavender Lit har sällan gjort mig besviken med sina titlar så ska definitivt ge den en chans när jag har lite tid över (Gud vet när det blir dock).

Mitt liv & jag av Cecelia Ahern
Ännu ett bokrea köp och kan för mitt liv faktiskt inte komma på en särskilt bra anledning till att jag fortfarande har kvar den här i bokhyllan, förutom såklart att Cecelia Ahern är författaren som skrivit Love, Rosei och P.S I Love You och andra galet romantiska böcker, vilket får mig att tänka att kanske är den värd att läsa ändå. Trotts det har jag inte direkt känt mig särskilt sugen på att plocka upp den sedan jag köpte den för flera år sedan. Och ja, kanske bevisar det att jag har ett problem med att göra mig av med böcker. De kan stå att damma i en hel evighet utan att jag ens ägnar dem en blick i bokhyllan, men när någon sedan kommer och påstår att det kanske är dags att skänka bort någon av dem blir jag alldeles till mig och tänker ”men en dag vill jag kanske läsa den, då är det ju dumt att göra sig av med den nu”. Vill ogärna skiljas från titlar jag inte ens gett en chans. Om det är ett problem kan ju diskuteras. Hur som helst är det den mest troliga anledningen till att Mitt liv & jag fortfarande står kvar i bokhyllan nästan ett halvt decennium efter att jag impulsköpet den på bokrean (Herre Gud, tiden går så fort).

Så, det där var de böckerna jag haft stående i min bokhylla som längst. Nu vill jag jättegärna höra era åsikter, vilka av dessa är värda att läsa? Och vilken borde jag ta mig an först? Dela med er i kommentarerna! Och ha en bra kväll allesammans. Vi hörs!

Kommande böcker: Februari 2018

Ehm, ja ni, det finns inte mycket att skriva i det här inlägget för har inte hittat en enda ny ungdomsbok som släpps på svenska i februari. Inte en enda. Så försökte hitta några skönlitterära böcker som verkade intressanta, men nej, tomt där med. 

Så, ja, så gick det med den delen av inlägget. Men, för att ändå ge er något har jag googlat fram lite böcker som släpps på engelska under februari, så vi åtminstone har något nytt att se fram emot. 

6 februari: Broken Beautiful Hearts av Kami Garcia

Kami Garcia är en av författarna till Beautiful Creatures som jag läste första boken av, och tyckte var helt okej. Denna bok hur som helst låter galet bra. Broken Beautiful Hearts handlar om Payton som var med om en olycka som kostade henne allt. Nu är hela hennes gamla liv förlorat så hon bestämmer sig för att fly till sin morbror som bor i en liten, harmlös och fotbolls-galen stad. Där möter hon Owen, en charmig MMA fighter som hon vägrar erkänna sina känslor för. Snart inser hon dock att det inte är lika enkelt att fly från sitt gamla liv som hon hoppats, när hennes nya verklighet plötsligt börjar krocka med det förflutna. Låter mycket spännande. 

6 februari: American Panda av Gloria Chao

Tycker denna verkar jättemysig och gullig, och tänker faktiskt vara lat och bara klistra in vad jag läste om den på Epic Reads, för tyckte deras sammanfattning kändes så enkel men ändå intressant: ”At seventeen, Mei should be in high school, but skipping fourth grade was part of her parents’ master plan. Now a freshman at MIT, she is on track to fulfill the rest of this predetermined future: become a doctor, marry a preapproved Taiwanese Ivy Leaguer, produce a litter of babies. With everything her parents have sacrificed to make her cushy life a reality, Mei can’t bring herself to tell them the truth–that she (1) hates germs, (2) falls asleep in biology lectures, and (3) has a crush on her classmate Darren Takahashi, who is decidedly not Taiwanese…” 

13 februari: Suprise Me av Sophie Kinsella

Sophie Kinsella kommer med en ny bok?? Ehm JA TACK! Denna handlar om Sylvie och Dan som varit ett par i tio år och är mer än nöjda med tillvaron. Men när de båda får reda på att de har nästintill perfekt hälsa och förmodligen kommer leva tills de blir omkring hundra år får de panik. Det skulle ju innebära 68 år till som gifta. När de svor att älska varandra ”tills döden skilde dem åt” trodde de inte att det skulle innebära sju decennier. Så för att hålla relationen vid liv drar de igång projekt ”Överraska mig” som innebär att de ska lämna små överraskningar till varandra. Men saker och ting går inte riktigt som planerat, och snart börjar saker från det förflutna att dyka upp som får dem att ifrågasätta om det någonsin ens kände varandra till att börja med… Låter superbra, och tänker definitivt läsa denna alla gånger om. Tänkte jag till och med redan innan jag läste handlingen, det är ju ändå Sophie Kinsella vi pratar om. 

Fler tips på ungdomsböcker på engelska som kommer i februari kan ni hitta på Epic Reads!

Dela gärna mer er i kommentarerna om ni hittat några andra intressanta böcker som släpps i februari!

Ha det gott!

Böcker jag glömt bort

Tjenare allesammans! Det är tisdag, och således Top Ten Tuesday. Veckans tema är böcker men verkligen tycker om / tyckte om när man läste, men inte kommer ihåg särskilt mycket om idag, och ärligt talat, de flesta böcker jag läst faller nog under den kategorin. Så konstigt tycker jag dock inte det är, jag menar man glömmer ju - massor. Inte kan man hålla all handling och alla karaktärer i huvudet efter några år. Eller så är jag bara extra glömsk. Men vet ni vad, jag ser det snarare som en gåva än en förbannelse - för det betyder ju att man kan läsa om böcker mycket oftare och få uppleva deras magi igen! Här kommer hur som helst några böcker som jag vet att jag tyckte väldigt mycket om när jag läste dem, men idag knappt kan yttra mer än någon vag mening om gällande handlingen. Bäst att jag varnar er innan ni läser vidare också, även om jag nästan inte alls kommer ihåg varken handling, karaktärer eller plottwist till dessa böcker, kan inlägget möjligtvis innehålla några spoilers (har tyvärr svårt att minnas hur stora dock hehe), så läs vidare på egen risk. 

Himlen börjar här
Handlar om en karaktär som heter Lennie? Kanske? Någon heter Lennie i alla fall. Och huvudkaraktären (möjligtvis denna Lennie) har förlorat sin storasyster? Och spelar ett instrument? Och någon av karaktär har ett namn med referens till en av snubbarna i The Beatles? Är det Lennie de syftar på då? Är Lennie en referens till Beatles (Fun fact: Kan ca noll om Beatles utom att en av medlemmarna heter Paul. Det är en skam, jag vet)?

Jag ger dig solen
Handlar om två tvillingar, en heter något på J. Kanske Jude? Den ena (eller båda) går på en konstskola. Och någon gång i boken säger den ena till den andra ”jag ger dig solen” pga de brukade köra någon lek när de var liten där de ”gav” varandra grejer (lite osäker på den här faktiskt)?

Jellico Road
Den är mystisk och handlar om både nutid och dåtid. Huvudkaraktären är föräldralös? Bor på en internatskola? Det är något med en kvinna som bor i en stuga en bit från skolan också, eller hur?

Alla Fallen ängel-böckerna, utom den första
Antar att Nora och Patch är med (jag menar uppenbarligen eftersom de är huvudkaraktärerna)… och Noras bästa vän Vee? Och vänta - blir inte Nora kidnappad i en av böckerna? Av någon superhögt uppsatt ängel eller något? Mycket möjligt. Och så tror jag hon och Patch bråkar lite i någon. Eller är det i första?

Prododgy och Champion från Legend-trilogin
Minns typ ingenting alls. Utom typ ett inbrott på en flygbas? Plus att någon hamnar i fängelse en kort stund (eller är det i första boken)? Och att Day och June är med såklart. Börjar de dessutom bråka i de senare böckerna i trilogin? Känns som det. Hoppas de blir sams i slutet. Känns som om de blir det, men kan för mitt liv inte minnas.

Frost (+ uppföljare om jag läste dem. Kommer faktiskt inte ihåg. Kanske tvåan)
Det finns typ ”varulvar” (fast inte riktigt varulvar - tror inte de kallar sig själva det i alla fall. Eller så gör det de, helt blankt i skallen, men känns fel att kalla dem det), och en av dem är jättesnäll och heter Sam och gillar att läsa och räddar huvudkaraktären från elaka vargar när hon är ett barn? Och han och huvudkaraktären brukar sitta och läsa i varsin skinfåtölj i huvudkaraktärens pappas kontor. Tror jag. Nära sanningen?

Matched och uppföljaren Crossed
Kanske en överdrift att säga att jag verkligen tyckte om den här serien, men kommer ihåg att böckerna i alla fall var ganska så spännande, även om jag inte kommer ihåg mycket annat. De lär sig inte skriva för hand - det vet jag. Och det finns en rebell som börjar på K som lär huvudpersonen att skriva. Och någon gång är de i en öknen? En typ röd öknen? Och det finns en motståndsrörelse. Fast det gör det ju typ alltid i dystopier, så säger kanske inte så jättemycket.

Kretsen
Fyra huvudkaraktärer, en tjej som heter Blue och tre killar - magi är inblandat på något sätt. Och typ ett gammalt träd? Kanske? Åh, vänta en av killarna heter Adam och har rakat huvud och alla killarna går på en pojkskola där man måste ha uniform?

Vilka böcker har ni själva väldigt svårt att minnas något alls om, utom att ni tyckte väldans mycket om den? Dela med er i kommentarerna! 

Ha det gott!

Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman

Titel: Allt det vackra är inte förstört
Originalets titel: Everything Beautiful is Not Ruined
Författare: Danielle Younge-Ullman
Antal sidor: 434
Serie: -
Förlag: Lavender Lit
Länkar: Adlibris ᛁ Bokus ᛁ Goodreads

”Jag är avskuren från all glädje, oberörd av skönhet, förföljd av sorg, fångad under den här himlen, i detta liv, i mitt eget huvud och hjärta, där allt, nästan allt, har gått åt helvete. 

När jag står här i det totala mörkret i den gassande solen inser jag: Jag skulle kunna tända eld på saker, krossa byggnader med en yxa, inombords eller ute i världen, och det skulle inte göra någon som helst skillnad. 

Jag är helt och totalt och förblindande förlorad.”

Handling (tagen från Goodreads): Som barn reste Ingrid över hela Europa tillsammans med sin mamma, operasångerskan Margot-Sophia. Men när den talangfulla sångerskan förstör sina stämband får karriären ett abrupt slut. I ett försök att gå vidare flyttar de hem till Kanada igen. Men minnet av det som gått förlorat är fortfarande smärtsamt närvarande.

Ingrid lovar sin mamma att hon ska delta i ett överlevnadsläger ute i vildmarken, för att bevisa att hon är mogen nog att på egen hand flytta till London för att plugga musik.

Men allt är inte som det verkar, och Ingrid måste räkna ut varför hon egentligen är på lägret, och den egentliga orsaken till att musiken försvann ur deras liv.

Omdöme: Jag älskade den här boken. Älskade, älskade, älskade. Det fanns ett par saker som kanske möjligen störde mig en aning, och jag kommer till dem, men i det stora hela: SÅ JÄKLA FANTASTISKT.

Helt ärligt, jag hade inte jättehöga förväntningar på Allt det vackra är inte förstört. Jag menar, visst verkade den bra, men inte så bra. Men det var så bra, bättre än så bra. Boken utspelar sig till större delen på ett överlevnadsläger i Kanadas vildmark, men växlas då och då med återblickar till huvudkaraktären Ingrids uppväxt. Alla scener från överlevnadslägret var fantastiska, framförallt pågrund av karaktärerna. För karaktärerna vi får lära känna, de är helt otroliga. De är välbyggda, komplexa, och olika. Jag fullkomligt älskar att vi får följa denna grupp udda ungdomar, medan de är fast på ett överlevnadsläger tillsammans. De finns de som inte är accepterade av sin familj, de som stuckit hemifrån, de som suttit inne med mera. Alla har en egen historia som är hjärtskärande och stärkande på en och samma gång och hur de här ungdomarna hittar varandra medan de tvingas vandra genom skogen är ganska så fint. Mitt hjärta smälter för dem allesammans. Hela iden är så fin och dessa unika karaktärer och deras berättelser - och Ingrid och hennes berättelse - berör så otroligt mycket att de får mig att KÄNNA, hela boken igenom.

Men det är inte bara det att boken är fin, berör och behandlar viktiga ämnen, den är också extremt väl skriven. Hur Danielle Younge-Ullman byggt upp det hela, de välskapta karaktärerna, språket och hur historien långsamt utvecklas - allt är bara så förbaskat bra. Dessutom älskar jag hur hon lyckats blanda tragedi och humor, Ingrids sarkastiska kommentarer fick mig ständigt att skratta rakt ut under läsningen. Breven till hennes mamma dröp stundvis av så mycket ironin att jag bara inte kunde hålla mig - och det uppskattades. Det gjorde att boken inte blev så tung ändå. För även om alla karaktärerna handskas med väldigt tunga grejer, så blir de också instruerade att förvara sina skitiga toapapper i en återförslutningsbar påse i väskan, och tvingas torka sina underkläder på en pinne över lägerelden. Danielle Younge-Ullman skapar en bra balans på det sättet som gör att boken känns äkta. Den är tung och allvarliga, och får mig ibland att behöva blinka bort tårarna i ögonvrån, men jag andra gånger inte kan hindra ett gapskratt att slinka ut.

Gud vad jag älskade Allt det vackra är inte förstört. Ju mer jag skriver om den, ju mer inser jag det. Det här känns som en sådan behövlig bok, som hanterar så många viktiga ämnen - inte minst psykisk ohälsa. Grejen är väll också den att det inte känns påtvingat. Det känns inte som om Danielle Younge-Ullman har pressat in för mycket genom att samla alla dessa tonåringar med vilt skilda problem på ett och samma ställe. Det känns inte som om hon i sin vilja att ta på sig dessa viktiga och svåra ämnen försöker för mycket, utan det blir ändå på något sätt helt rätt. Det känns trovärdigt, och framför allt äkta - boken igenom.

Det enda som jag hade lite problem med var återblickarna. Det tar emot att kritisera dem, för jag förstår hur viktiga de är för att historien ska fungera som helhet och bli så fin som den blir, men ibland kände de ändå en aning långdragna. Många gånger kom jag på mig själv med att skynda mig igenom en del av dem för att så snabbt som möjligt få komma tillbaka till Ingrid i nutid i vildmarken. Det kändes som om de hände mer där på något sätt. Men det är nog den enda kritik jag har, vilket gör att jag ändå ser det som ett ganska så bra omdöme.

Sammanfattning: Allt det vackra är inte förstört är en otroligt vacker och välskriven historia som helt klart blivit en personlig favorit. Läs den, vem du än är, bara läs den. Världen behöver den här boken, den gör det för hur viktig, äkta och underhållande den är. Allt det vackra är inte förstört är en bok man inte kan läsa utan att bli berörd. Någonting kommer du definitivt känna, jag lovar.

Vad tycker ni själva om Allt det vackra är inte förstört? Lämna era tankar i kommentarerna!

Ha det gott!

10 böcker jag planerar att läsa om

Tjenare allesammans! Idag är det inte tisdag, utan torsdag för jag är sen - som vanligt - men tänkte ändå köra veckans Top Ten Tuesday!  Vad som dock är nytt för den här veckan är att TTT har flyttat, och nu hålls av That Artsy Reader Girl, så kika in där om ni vill veta mer om TTT och framtida teman! Veckans tema är hur som helst Bokiga löften. Mitt enda bokiga löfte för 2018 är mitt Goodreadsmål som ligger på 30 böcker, även om det är mer av en riktlinje. I år tänker jag nämligen försöka ha den inställningen till läsning att jag gör det för min skull, för att jag vill och för att det är kul - och därför har jag valt att inte sätta upp särskilt många mål. Pågrund av det tänkte jag göra min egen tolkning på veckans tema, och istället lista 10 böcker jag vill försöka läsa om i år - nästan som löften, även om jag inte tänker kalla det det för att sätta press på mig själv. Här kommer böckerna!

Minst en Sophie Kinsella bok (tjeck!)
För att Sophie Kinsella är bäst, och mer om det kan ni läsa HÄR.

Som stjärnor i natten
För så fin bok. En av de viktigaste böcker jag någonsin läst och känner att det är dags att återvända till den snart.

We Were Liars
För att jag köpte hem den i Deluxe-Edition eftersom jag inte ägde den sedan innan, och nu när jag väl köpt den måste jag ju liksom läsa den. Och för att det typ är en av mina absoluta favoritböcker genom alla tider (aka mina 19 levda år).

A Court of Thorns and Roses och A Court of Mist and Fury
För att de är superbra, och så jag kan läsa den tredje delen: A Court of Wings and Ruin, utan att bli helt förvirrad för att jag inte minns allt som händer i böckerna innan.

The Kiss of Deception 
Samma anledning som ovan.

Den femte vågen och Det oändliga havet
Samma igen. Väntat så länge på Den sista stjärnan att det blivit för länge.

To All the Boys I’ve Loved Before
Samma anledning igen, vill så gärna fortsätta med serien och få se vad som händer med Lara-Jean.

Fangirl
För att det är en av mina favoritböcker och känner att jag liksom saknar den. Är det konstigt?

Vilka böcker är ni sugna på att läsa om i år?

Ha det gott!

Omläsning: Mina hemligheter av Sophie Kinsella

 Sophie Kinsella är en av mina favoritförfattera - framförallt pågrund av hur roliga hennes böcker är. Det är svårt att hitta bra böcker som får en att skratta utan att det känns onaturligt eller framtvingat. Men, Sophie Kinsella - som den feelgood drottning hon är - misslyckas aldrig med att få mig att dra idiotiskt mycket på munnen under läsningens gång.

Planen var verkligen inte att läsa om Mina hemligheter. Planen var att plocka upp Norra Latin som jag nyligen köpte hem - och är superpepp på, men av någon anledning gick jag fram till bokhyllan och drog ut den rosa och svarta lilla pocket som stått där orörd i över tre år. Sen började jag läsa lite på baksidan, bara för att bli påmind om vad boken handlade om nu igen. Och sen började jag läsa de första sidorna, bara för att se om jag kom ihåg den - och sen woops hade jag kommit över trettio sidor. Dagen efter det tog jag med boken på bussen, och när jag sedan kom hem från jobbet fortsatte jag läsa. Två dagar och tre hundra sidor senare var boken utläst.

Mina hemligheter handlar om Emma som är flygrädd. Under en flygresa när planet plötsligt hamnar i extrem turbulens och Emma är säker, säker, på att hon kommer dö nu, börjar hon slänga ur sig alla sina hemligheter till mannen hon sitter bredvid. Hon berättar om hur hon råkade döda sina föräldrars guldfisk - trotts att hon faktiskt matade honom varje dag - och köpte en ny utan att säga något. Om hur hon ibland, när hennes kollega retar gallfeber på henne, vattnar hennes krukväxt med apelsinjuice. Om hur hon hade sönder kopiatorn på jobbet, om hur hon hatar stringtrosor, och om hur hon inte vet om hon faktiskt älskar sin pojkvän eller inte.

När planet landat och Emma, mot all förmodan, inte dött, och inser att hon blottat sig fullständigt för denna främling blir hon förskräckt. Men samtidigt, vad är oddsen att de någonsin kommer att träffas igen?

Jag kan ju säga såhär mycket: Det skulle ju inte bli någon berättelse om de inte gjorde det.

Men okej, bort från handlingen och tillbaka till vad jag tyckte om boken. Mina hemligheter påminde mig om vad det är jag gillar med feelgood - den lättsamma stämningen, de charmiga romanserna och, i Sophie Kinsellas fall, den träffsäkra humorn. Jag skrattade, så mycket, och det är ändå sällsynt det där. Att hitta en bok som faktiskt får en att skratta. Högt. Så man framstår som en instabil galning som sitter och garvar för sig själv.

Feelgood-genren får ofta skit. För att den är icke realistisk, och skräplitteratur eftersom man inte lär sig något viktigt från den, men jag är beredd att påstå motsatsen. Feelgood-genren är väl behövlig. Att läsa feelgood är som att komma hem, ta av sig jeansen och få dra på sig mjukisbyxor efter en lång dag. Det är som att få krypa upp i soffan med en filt och slå på en rom-com på TV. Det är som att ha en dag ledigt och ta en fika med sin bästis i solen på ett mysigt litet café. Det är avslappnande, mysigt och uppfriskande. Till skillnad från många böcker kräver feelgood väldigt lite av dig som läsare. Du behöver inte hålla reda på en komplex och ny värld, du behöver inte försöka hålla alla detaljer i huvudet för att hänga med i vem som är mördaren, och du behöver inte sitta och fundera över historien och dig själv och världen för att den ger dig någon viktig uppenbarelse om vad det innebär att leva. Du kan bara läsa och följa med på resan. Ibland är det exakt vad man behöver. Den här gången var det definitivt vad jag behövde.

Dessutom vill jag faktiskt även hävda att man kan lära sig en hel del från feelgood även om böckerna är mer lättsamma. I Mina hemligheter till exempel lyfter Sophie Kinsella fram vikten av att vara ärlig, om att våga vara sig själv utan att be om ursäkt för det. Om du inte kan vara den du är med någon, om du måste ljuga och hitta på historier - då ska du inte vara med den personen. Sanningen ska inte vara en börda - tvärtom. Den ska vara befriande. Kanske är det en bok som består av en rad överdrivna och otroliga pinsamma situationer - men de säger en ändå något. (Vill ni dessutom ha ett annat exempel på feelgood som lyfter fram viktiga frågor är Jojo Moyes Livet efter dig ett extremt bra exempel att titta lite extra på.)

Feelgood är inte skit. Feelgood är fantastiskt, i alla fall när man lyckas hitta en bok som passar en själv - och tro mig med det massiva urval som finns - så borde det inte vara svårt.

För alla som vill ta en paus, som bara vills slappna av och följa med på resan - och ha galet roligt under tiden,  tipsar jag er om att plocka upp Sophie Kinsella, och Mina hemligheter är definitivt en stark rekommendation.  Hon har  också skrivit en bok som heter Nya kontakter och en som heter Karriär och köksbesvär som jag av egen erfarenhet kan säga är hysteriskt roliga.

Vilken är den roligaste feelgood ni läst? Ge mig tips i kommentarerna!

Ha det gott!

Böcker från 2017 att läsa under 2018

Hej allesammans! Idag är det tisdag, vilket innebär Top Ten Tuesday och veckans tema är böcker man ville läsa under 2017 men som man inte riktigt hann med, och därför istället planerar att läsa under 2018. För mig är det sååå många böcker eftersom jag lyckades läsa extremt lite under 2017.   Det släpptes hur måbga böcker som helst som jag var jätteintresserad av, men som jag aldrig riktigt hann komma till. Därför tänker jag idag lista nio av böcker som släpptes 2017 som jag definitivt planerar att läsa 2018.

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren (läser just nu) 

Saker ingen ser av Anna Ahlund

Mitt (inte så) perfekta liv av Sophie Kinsella

Den sista stjärnan av Rick Yancey

Hjärtlös av Marissa Meyer

Caraval av Stephanie Garber

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

The hate u give av Angie Thomas

Wink, Poppy, Midnight av April Genevieve Tuchoke

Vilka böcker missade ni under 2017? Dela med er i kommentarerna!

Ha det gott!

Genuine Fraud av E. Lockhart

Titel: Genuine Fraud
Originalets titel: Genuine Fraud
Författare: E. Lockhart
Antal sidor: 264
Serie: -
Förlag: Delacorte press
Länkar: Adlibris ᛁ Bokus ᛁ Goodreads

"Do you think a person is as bad as her worst actions?...I mean, do our worst actions define us when we're alive? Or, do you think human beings are better than the very worst things we have ever done?" 

Handling (från bokens baksida): Imogen is a runaway heiress, an orphan, a cook and a cheat.
Jule is a fighter, a social chameleon, and an athlete.
An intense friendship. A disappearance. A murder, or maybe two.
A bad romance, or maybe three.
Blunt objects, disguises, blood, and chocolate. The American dream, superheroes, spies  and villains.
A girl who refuses to give people what they want from her.
A girl who refuses to be the person she once was.

Omdöme: Om ni har följt den här bloggen ett tag har ni nog märkt att E. Lockhart är en av mina absoluta favoritförfattare. We Were Liars är utan tvekan en av de bästa böckerna jag läst, och därför kastade jag mig självklart över Genuine Fraud när den kom ut, redo att bli trollbunden av Lockharts vackra språk och fenomenala historieberättande ännu en gång.

Låt mig börja med att säga detta: Genuine Fraud var definitivt ingen We Were Liars. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att den var sämre - det beror fullständigt på vad man är ute efter - men i mina ögon var Genuine Fraud helt klart inte på samma nivå. Sen kan jag tycka att det kanske är en aning orättvist att jämföra dem då de är helt olika typer av böcker, även om båda är mystiska och unika på sitt eget rätt. We Were Liars var poetisk och tragiskt vacker medan Genuine Fraud är djärv och gåtfull.

Varför Genuine Fraud gjorde mig besviken beror troligen just på att jag jämförde dem, på att jag förväntade mig en bok mer lik We Were Liars. En episk historia om kärlek, uppoffring och vänskap berättad med ett målande vackert språk som får det att knyta sig i magen på en. Istället fick jag en berättelse om en tjej på flykt. En tjej vi redan från början vet att vi inte riktigt kan lita på när hon sedan tar med oss bak i tiden genom en mörk historia om bedrägeri och ensamhet. Det här betyder dock inte att Genuine Fraud var dålig, för det var den inte.

Genuine Fraud var framförallt en intressant bok. Inte så spännande som jag kanske förväntat mig, men intressant. Det var intressant att få följa handlingen baklänges, intressant att få små detaljer och ett par kapitel senare inse varför de var relevanta. Att läsa något och sedan plötsligt inse hur det hänger samman med vad man läste för ett tiotal sidor sedan och dra efter andan och börja bläddra tillbaka i boken för att se om man faktiskt minns allt rätt. Det var också väldigt intressant att få uppleva berättelsen från en karaktärs ögon där man inte hade en aning om man faktiskt kunde lite på karaktären i fråga eller inte. Jule är en spännande karaktär på det sättet att vi till en början inte visste om hon var offret eller inte. Vi visste inte om hon var god eller ond, om vi kunde lita på henne eller inte. I vissa stunder sympatiserade vi med henne, i andra absolut inte.

Jag ger boken det här: Det är en av de mest unikt skriven och intressant upplagda böcker jag läst. Definitivt pluspoäng för det.

E. Lockhart är en otroligt duktig författare, jag håller fast vid det, trots att det var mycket som gjorde mig besviken med Genuine Fraud. Bland annat hade jag hoppats på ett lite mer poetiskt språk, definitivt mer kärlek (även om jag snabbt insåg att Genuine Fraud inte är en kärleksberättelse) och till och med en större plottwist. Absolut, det fanns en hel del vändningar jag inte såg komma, och slutet var på sätt och vis oväntat - men de kändes också lite bleka. Boken kretsar kring ett mord och själva anledningarna till mordet kändes liksom inte fullt rimlig. I min åsikt kunde en så mycket mer realistisk men ändå mer chockande historia hade kunnat byggas upp. Nu känns allt mest som en rad sammanträffanden som bara råkar ske på rad och skapa någon slags domino-effekt. Jag vet inte, jag hade nog bara önskat att allt varit mer uttänkt på det där genialiska sättet som Lockhart chockade oss med i We Were Liars. Och så är jag tillbaka där igen, jämför två böcker som kanske inte förtjänar att bli jämförda. Genuine Fraud var bra, men den sorgliga sanningen är nog den att med en sådan käftsmäll till föregångare som We Were Liars kommer Genuine Fraud troligtvis alltid hamna i skuggan.

Sammanfattning: Min recension låter ganska så negativ, och det är inte helt meningen för jag tyckte om Genuine Fraud i det stora hela. För mig blev boken något av en besvikelse eftersom E. Lockhart är en författare jag har skyhöga förväntningar på, men den var ändå intressant och spännande att läsa. Gillar du thrillers tycker jag definitivt detta är en bok du borde kolla in eftersom den är skriven på ett sådant annorlunda sätt. Så länge man inte förväntar sig en ny We Were Liars, borde man definitivt kunna njuta av det annorlunda mysteriet som är Genuine Fraud

Vad tycker ni själva om Genuine Fraud och E. Lockhart som författare? Har ni några tips på andra psykologiska thrillers får ni supergärna tipsa om dem i kommentarerna!

Ha det gott!

Tredje principen av Anna Jakobsson Lund

Titel: Tredje principen
Originalets titel: Tredje principen
Författare: Anna Jakobsson Lund
Antal sidor: 327
Serie: Systemet
Förlag: Annorlunda förlag
Du kan läsa mer om boken / köpa den här: Adlibris eller Bokus

”Ingenstans i Systemet kan du bara låta dig uppslukas av mörkret. Någon vet alltid. Det är alltid någon som ser.”

Handling (tagen från Goodreads): Ava är rebell. Hon kan styra andra människors tankar, en användbar förmåga i en motståndsrörelse som rustar för krig.

Levi slutade tro på kampen när den tog hans föräldrar. Nu försöker han bara överleva. Hålla sig undan och kontrollera vansinnet som känns som om det ska dränka honom.

En natt blir Levis syster gripen. För att rädda henne tvingas han bryta ett gammalt löfte, ta kontakt med folk han inte vill ha med att göra. Ava får order att hjälpa honom och de ger sig av tillsammans. Hon säger att de måste lita på rebellerna. Men kan de verkligen det?

Omdöme: Låt mig börja med att säga att jag ville älska den här boken. Det ville jag verkligen. Praktiskt taget varenda bokblogg jag läst som recenserat boken har lovprisat Systemet-trilogi. Knappt ett ont ord har jag läst, och jag betvivlar inte för en sekund att Anna Jakobsson Lund förtjänar allt beröm som hon fått. Hon är en duktig författare, och det här är en bra bok, men personligen kan jag inte med gott samvete ansluta mig till skaran som höjer Tredje principen till skyarna, för sanningen är den att boken helt enkelt inte gick hela vägen hem hos mig.

Att konceptet är fantastiskt, det är det ingen fråga om. För det första: SVENSK DYSTOPI. Jag vill ju dansa omkring bara av att skriva orden. Det är ganska fantastiskt ändå, och Anna gör det så himla bra. Hur hon väver in vårt samhälle idag i den möjliga framtid hon målar upp är bara otroligt. Alla referenserna till det svenska samhället och vår kultur var guld värda. Som när Levi, Ava och Leymah stöter på ett gammalt IKEA varuhus. Eller när Levi flippar sin gamla peng där Estelle är ingraverat. Jag började hoppa upp och ned i sätet varje gång, för det känns så speciellt. Som en liten hemlighet som bara vi som bott eller just nu bor i Sverige får ta del av. Det är sällan man stöter på det i dystopiska romaner - framförallt för att det skrivs väldigt få svenska dystopier. Därför vill jag hylla Anna Jakobsson Lund för att hon vågar. För att hon tar konceptet och får det att verka så självklart att ännu fler efter henne kanske också kommer våga.

Tredje principen är en intressant bok. Jag läste med spännings och ville ständigt veta mer om världen Levi och Ava målar upp, för nog är den fascinerande. Så fascinerande att jag inte fick nog, och det var nog lite det som var problemet också. I slutendan tycker jag att vi fick veta alldeles förlita om denna enastående och komplexa världs. Jag  förstår att det kanske lite är det som är meningen med första boken i en serie, att ge oss delar av pusslet, men inte allihopa. Att lämna tillräckligt många hål för att de ska finnas pusselbitar att hitta i de resterande böckerna också, så att bilden inte blir hel förens i slutet. Trotts det tycket jag vi fick för få bitar för att ens förstå den här första delen helt ut. Det var delar av historien jag kände att jag inte riktigt förstod för att vi inte fick veta tillräckligt mycket om världen den utspelar sig i, vilket är synd. Jag känner ofta så här med olika typer med dystopiska berättelser - att man vill veta allt om det nya samhället man hamnar i, men det slutar med att man blir besviken eftersom man endast får se små glimtar av hur allt fungerar. Kanske är det bara jag som är petig, kanske är det en av genrens stora brister, men jag hade helt enkelt bara önskat mig mer av Tredje principen.

Något annat som inte gick hela vägen hem för mig var kemin mellan huvudkaraktärerna. Jag vet att så många andra älskat dem, och jag tyckte också om dem, men genom stora delar av berättelsen kändes det inte som om jag fick någon kontakt med dem. Kanske är det för att så mycket fortfarande är dolt, för att vi fortfarande bara fått lära känna dem på ytan - men det är just så det känns. Ytligt. Deras resa är spännande, men jag känner inget speciellt för karaktärerna i sig. Levi, Ava och Leymah sticker inte ut så väldans mycket. Och visst bildar de en fin grupp, men jag saknar lite mer dynamik. Lite mer insider-skämt eller vad som helst som hade gjort att de kändes mer levande. Å andra sidan, sakerna de går igenom är alla tunga och seriösa, och att de alla är lite tysta och fokuserade och inte direkt skämtar är helt förståelig. Men ändå, jag hade gärna lärt känna dem mer. Sen tvivlar jag inte en sekund på att det är något som kommer i komma i följande böcker i serien, så kanske är det inte en jättestor grej egentligen, men det gjorde att boken bleknade lite i mina ögon.

Sammanfattning: Tredje principen blev en besvikelse, troligtvis pågrund av den stora hype som uppstått kring boken vilken drev mig att ha litet för höga förväntningar. Men trotts att det fanns ett par saker som gjorde att boken personligen inte riktigt blev en fullträff, är det fortfarande en väldigt bra bok som känns ny och är både spännande och intressant. Anna Jakobsson Lund har lyckas väl med Tredje principen och även om den inte var helt perfekt för mig är den definitivt läsvärd.

Vad tycker ni själva om Systemet-trilogin? Hur är uppföljarna? Dela med er i kommentarerna!

Kram, Kimberly

Kommande böcker: Januari 2018

Så, DET ÄR ETT NYTT ÅR. Wow. 2017 gick så förbaskat snabbt, och nu är vi här, i 2018. Och vilket bättre sätt att inleda ett nytt år på, än med att kolla in vilka nya böcker vi snart kommer kunna lägga händerna på? Januari är minst sagt en månad full av spännande nya böcker, så har listat några av dem jag fann mest intressanta här nedan. Alla datum är preliminära, och kan komma att förändras (och ja, jag fuskade och hade med en bok från december, men kunde inte låta bli). Har jag missat någon bok som ges ut som ni tycker verkar superspännande får ni jättegärna upplysa mig och varandra i kommentarerna! 

Kommande böcker på svenska

28 december: Caraval av Stephanie Garber

Jag får lite Nattens cirkus vibbar av denna. Boken handlar nämligen också om en föreställning, Caraval, där gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut. I mitten av föreställningen finns Scarlett och hennes syster Tella. Tella har alltid beundrat Caraval på avstånd, så när hon slutligen ser sin chans att få delta tvekar hon inte. Hon tar med sig sin syster till Caraval, men de hinner inte mer än anlända innan Tella blir kidnappad. Kvar blir Scarlett som nu måste se till att hitta sin syster innan uppträdandet är över. Scarlett har alltid trott att det som sker på Caraval är på låtsas men snabbt inser hon att jakten på hennes syster är i högsta grad verklig och hon blir indragen i ett livsfarligt spel. Tycker Caraval låter hur spännande som helst och jag är definitivt supersugen på att läsa den! 

Utges av B. Wahlström 

21 januari: Artemis av Andy Weir 

Är så exalterad över att Andy Weir - äntligen - kommer med en ny bok! Ensam på Mars var en av mina favoriter under 2016, och nu kommer Weir slutligen med en ny bok. Och självklart utspelar sig även denna på Mars, men under lite andra omständigheter den här gången. Bokens protagonist Jazz lever nämligen i Artemis, månens allra första och enda stad. Problemet är väll bara att man praktiskt taget behöver vara stenrik för att leva där, vilket Jazz inte är. Det är snarare så att man skulle kunna kalla henne en brottsling. Eller, något i den stilen i alla fall. Så när hon får möjligheten att begå det perfekta brottet, kan hon inte motstå utmaningen, trotts att det innebär att klara av det omöjliga. Men snart snubblar hon in i något mycket större och tvingas genomföra en ännu mer riskfylld plan än den fösta för att överleva. Låter sjukt spännande, och det är ingen tvekan om att jag kommer läsa denna. 

Utges av Bookmark förlag

24 januari: Döden är inget skämt av Karl Modig

Karl Modig slog igenom 2016 med boken Superkrafter - på gott och ont, som jag personligen aldrig läste men som blev hyllad från alla möjliga håll. Nu släpps hans andra ungdomsroman som verkar både viktig och intressant. Boken handlar om nittonåriga Josef som bor tillsammans med sina syskon Natascha och Alexander. Eller bodde, för nu är det bara han och Natascha kvar. På förlagets hemsida står det här om Josef: ”Han ägnar dagarna åt att skriva skämt till sin stand-up-rutin, och nätterna åt att hamna i fel säng, och pratar om vad som helst utom om Alexander. Men hyran behöver betalas och hans syster ligger bara i sängen hela dagarna, så Josef börjar jobba som resurs i skolan.” 

Döden är inget skämt är en berättelse om att sakta försöka leva med tomrummet av någon annan och förstå hur man hamnade där - och det är en bok jag definitivt har alla planer på att läsa. 

Utges av Lilla pirat förlag

            

17 januari: Hasselskogen av Melissa Albert

Hasselskogen handlar sjuttonåriga Alice och hennes mamma som ständigt varit förföljda av otur. När Alice författare till mormor sedan dör och hennes mamma blir bortrövad måste Alice ge sig ut på ett farligt uppdrag, in i Hasselskogen, och in i hennes mormors mörka berättelser. Jennifer Niven har uttalat sig om boken och sagt detta: ”Otäck, magisk och förbluffande rolig.” vilket räcker för att boken ska hamna på min att-läsa-lista. 

Utges av Modernista

24 januari: Ett hov av taggar och rosor av Sarah. J. Maas

Så taggad på att denna ges ut på svenska! Go Modernista! Min recension av den engelska versionen av boken A Court of Thorns and Roses kan ni läsa HÄR. En väldigt spännande retelling på Skönheten och odjuret med en hel bunt oväntade tvistar. Definitivt läsvärd fantasy: spännande, intressant och oväntad. Rekommenderar alla gånger om! 

Utges av Modernista

25 januari: Till alla killar jag gillat av Jenny Han

Åh, ännu en av mina favoriter som ges ut på svenska! Supergullig romantisk historia om först kärleken, systerskap och familjerelationer. Till alla killar jag gillat handlar om Lara Jean som, varje gång hon varit förälskad i någon, istället för att erkänna sina känslor för dem, skrivit ett brev. Varje kille från hennes förflutna som hon fått känslor för har hon skrivit ett brev till. Grejen är bara den att hon aldrig skickar breven. Istället förseglar hon dem och lägger undan dem i en låda under hennes säng, men intentionen att breven aldrig ska öppnas - av någon. De föreställningarna krossas dock snabbt när hon en dag upptäcker att någon skickat iväg alla breven. Fantastisk fin, underhållande och mysig. Vill ni läsa min recension av den engelska versionen To All the Boys I’ve Loved Before, kan ni göra det HÄR. 

Utges av Lavender Lit

25 januari: Fandom av Anna Day

Fandom verkar vara en superintressant bok som handlar om att faktiskt hamna mitt i sin fandom. Påriktigt. Violet som boken handlar om är nämligen besatt av boken och filmen Galgdansen. Men när hon och hennes vänner av misstag förflyttas till världen Galgdansen, på riktigt, inser hon att hon faktiskt inte vill leva i sin fandom. Det tar nämligen bara några minuter för dem att av misstag orsaka hjältinnans död, och sedan är det plötsligt upp till Violet ta hennes plats. Låter som ett väldigt intressant koncept, som antingen kan gå åt helsike eller bli helt fantastik. Hoppas på det senaste. Verkar väldigt underhållande i alla fall. 

Utges av B. Wahlströms 

Kommande i pocket

9 januari: Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

18 januari: Ordbrodösen av Anna Arvidsson

18 januari: Tio över ett av Ann Helén Laestadius 

18 Januari: Djupa ro av Lisa Bjärbo

18 januari: Själarnas bibliotek av Ransom Riggs

Kommande på engelska

2 januari: A Conspiracy of Stars av Olivia A. Cole
2 januari: Meet Cute
16 januari: Truly Devious av Maureen Johnson

Så, det var några av alla de böcker som släpps i januari, och vet att åtminstone jag har hittat en hel del böcker att lägga till på min att-läsa-lista. Ända problemet (som vanligt) är hur jag ska lyckas hinna med dem alla. Hoppas ni hittade något som ni blev intresserade av också, och berätta gärna i kommentarerna vilka av de här böckerna som hamnat på era att-läsa-listor!

Ha det gott!